Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taklagsöl. Av Gösta Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86
Gösta Berg
behängd med fladdrande band. Kransen har ganska växlande former
i olika städer, den kan hänga horisontalt eller vertikalt, den kan ha
tvärkryss av olika slag, och på sistone har det i huvudstaden blivit
vanligt att pryda den med byggherrens och byggmästarens initialer,
bild 2—6. En krans av murgröna eller annat material kunde också
förekomma. I flera mellansvenska städer är emellertid taklagsmajen
numera utbytt mot en flaggskrud, bild 3; man har tydligen fattat
majningen som endast till för prydnads skull. I Norge, där samma
bruk möter, har en forskare gissat, att det skulle ha uppkommit där
under flaggstriden på 1890-talet, då man var angelägen att så ofta
som möjligt få demonstrera sin nationella symbol. Att sådana motiv
kunnat spela in på flera håll, kan man förmoda även därav att
flaggorna vid taklagsölen i Helsingfors under ryska tiden voro utbytta
mot guirlander i grönt.
Också på den svenska landsbygden nyttjas taklagskransar, men
egentligen endast på sydsvenskt område. De äro sålunda vanliga upp
till mälarlandskapen, men visa sedan endast enstaka utlöpare
norröver. Härmed överensstämmer också, att kransen är den vanliga
taklagsmajen på den europeiska kontinenten, särskilt i Tyskland, liksom
också i Norge och Danmark. Ibland möter man i mellersta Sverige
originella kombinationer av kransar och ruskor, såsom den här
avbildade från Hasselfors i Närke, bild 2. Också på Gotland utgår
bruket från en sådan kombination, såsom närmare skildras här nedan i
samband med själva taklagsfesten. Just rusk an är annars kransens
motsvarighet i de nordligare delarna av vårt land. I Älvdalen i
Dalarna satte timmermännen efter avslutat bygge upp en »taklagsruska»
i ryggåsen, och med den variationen, att det helst skulle vara en
lövruska vid vardera ändan, har detta varit sed i alla Siljanssocknarna och
mångenstädes annars från Norrbotten ned till Sörmland, bild 8. I
Arnäs i Ångermanland spikade man till och med upp tre granbuskar,
en lång i mitten och två kortare vid ändarna, och på södra Dal sattes
en hel skog ungbjörkar upp mellan åsarna, där taklagsölet skulle
försiggå (Frändefors). Ruskan är också det vanliga i Finland, under det
att den endast sporadiskt uppträder i Polen och även i Mellaneuropa,
där den ofta är prydd med band, ägg eller äpplen.
Det är ganska klart, att kransen är en ersättare för ruskan och att
den på grund av sin prydlighet gjort landvinningar på den senares
bekostnad. Så som den nu är utbredd, visar den sig höra till den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
