- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Fjärde bandet (del VII & VIII) /
217

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stugans dragning. Av Emelie v. Walterstorff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STUGANS DRAGNING

Av EMELIE VON WALTERSTORFF

I vardagslag och ännu mer vid högtider ’drogs’ stugan ännu
under 1800-talet, det vill säga dess väggar och tak bekläddes med
textilier. En sådan stuga är exempelvis det förnämsta rummet i
Oktorps-gården på Skansen. Förebilden är tydligen tältet.

Bruket av tält för vissa ändamål fortsatte långt efter det att våra
förfäder börjat bo i hus av sten eller trä. För att hedra en blivande
brud ’spände de tjäll över en präktig vagn’, i vilken hon skulle färdas
(Island, 8oo-talet). Under sjöfärder spände man tjäll över fartyget
för natten, eller gick man i land och slog upp landtjäll. Ordet tjäll
förklaras av språkforskarna betyda hölje, tält, och i det tjäll eller tält,
som bildades av textilierna i den gammalnordiska högtidsstugan,
saknades i själva verket varken tak, väggar eller mellanväggar. Ordet
tjäll kunde slutligen helt enkelt beteckna vävnad. (Det fortlever ännu
i vårt myggtjäll, en viss tunn vävart, och slarvtjäll eller trastäcke.)
Vi läsa t. ex. i Olof den Heliges saga, huru drottning Aasta, då hon
fick bud, att sonen Olof kunde väntas på besök, »lät fyra kvinnor
taga stugans bonad och raskt pryda med tjäll och bänkar runt om».

Väggens prydnad kunde vara en tämligen smal bård eller list med
rik bildframställning. Ämnet för denna var ofta en skildring ur
hjältesagorna. Ett avsnitt ur offerkulten behandlas i en list, hörande
till det berömda Osebergsfyndet i Norge från omkring år 840, vilken
enligt tolkning av H. Dedekam åskådliggör ett offer till Odin.
Sagolitteraturen ger mångfaldiga belägg på att väggprydnaden varit
figu-ral och berättande eller antydande en händelse. En sådan list löpte
utmed väggen, antagligen i ögonhöjd, och var vanligen försedd med
en undre, större bonad av linne. Denna bonad eller ’undertjäll’ synes
ha tjänstgjort dels som skyddande foder till listen, dels hängt
nedanför den till avsevärd längd. Kalkmålningar från medeltidens senare

15 — Svenska kulturbilder IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-4/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free