Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stugans dragning. Av Emelie v. Walterstorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2x8
Emelie von Walter stor ff
Bild i. Interiör av stuga i Ysby sn, Höks hd, Halland. Efter teckning av
P. G. Wistrand 188). Karaktären av tält framträder starkt.
århundraden och renässansen visa, att den, rikt draperad, varit med
vissa mellanrum uppfästad kring något slags stift eller nitar. Den har
då varit utan mönstring eller enkelt ornerad och ej gått som foder
under listen. Tvärtom kan den i sin ordning ha haft ett foder.
Stugan kunde även vara behängd enbart med tjäll, som stundom
kallas fyrskaft och synas ha varit av ylle. Försedda med ringar och
hängande på en stång, kunde tjäll dela av rummet på olika sätt.
Slutligen användes sotdräkt eller sotlärft, som var en takhimmel, avsedd
att hejda sotets nedfallande från ’sotad ås’.
Vi se, att den textila handaslöjden haft ett vitt fält för sin
verksamhet redan under vikingatiden, och det enbart vad stugklädseln
angår. Liksom stugformer och inredning under århundradenas lopp ha
utvecklats, så ha också textilierna rönt inflytande av
tidsströmningarna, men i huvudsak har användningssättet bibehållits, och många
drag i senare svensk allmogekultur visa direkt hän på dessa avlägsna
tider.
Textil beklädnad på väggarna under senare århundraden känna vi
framför allt från Sydsverige: Skåne, Blekinge, Halland, Småland,
Västergötland och därjämte från Dalarna. Hallandsstugan har kan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
