Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Svenska fäbodar. Av John Frödin. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Bild 4. Mjölkbodar från Karl XII:s tid på Lokavallen. |
uppkom bruket att kvarhålla kreaturen vid fäboden, sedan
betesgången på hösten avslutats, för att »stilla upp foder».
Huru länge man stannade, berodde på särskilda förhållanden, som
växlade från den ena fäboddelägaren till den andra, t. ex. på mängden
av foder, som var och en erhöll på sitt fäbodskifte, antalet kreatur,
som skulle utfodras, vilken möjlighet, som var och en hade att skaffa
foder till byn, o. s. v. När vistelsen på vallen alltså varierade för varje
delägare och boskapen nu ej skulle underhållas medels den gemensamma
tillgången, betesmarken, utan med tillhjälp av det hö, som
varje åbo hade i sin egen lada, var det icke lämpligt att djuren sköttes
av fäbodlagets personal.
Varje kreatursägare önskade nu själv bestämma, huru hans djur
skulle skötas. Och då han nu hade eget skifte på vallen, var det
angeläget, att han ensam finge förfoga över den gödsel, som samlades efter
hans djur under deras vistelse på fäboden. Men detta kunde icke
ske, så länge de höllos i fäbodlagets fähus tillsammans med andra djur.
För den skull började varje bonde uppföra eget fähus på sitt fäbodskifte
och egen stuga, där han kunde vistas vid höbärgningen och i
vilken han kunde hålla egen personal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-4/0285.html
