Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Fjärde bandet (del VII & VIII) / 272 (1929-1932) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska fäbodar. Av John Frödin. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bild 5. Parti av Läde hemfäbod, tillhörig Selja och Östnor i Mora.

egentliga fäbodar, ty bebyggelsen är icke numera i huvudsak grundad
på boskapsskötsel utan på åkerbruk. Och man finner, att de i våra
dagar äro lika livligt besökta som fordom, medan de egentliga
fäbodarna utan nämnvärt åkerbruk, vilka ligga i närheten, redan äro
övergivna.

De största byfäbodarna äro i själva verket de som numera äro
baserade på åkerbruk. Till dem höra Björka (51 stugor¹), Mångberg
(48 st.¹) och Gesunda (69 st.¹), alla i Sollerö; vidare Fåsås (42 st.¹),
Läde (30 st.¹) och Selbäck (60 st.¹), vilka äro belägna i Mora, Våmhus’
fäbodställen Bönsaberg (51 st.¹) och Blecket (63 st.¹) och slutligen
Tallhed (41 st.¹) i Orsa.

Dessa fäbodställen likna de byar, till vilka de höra, däri att som
nämnts avsevärd areal åker finnes vid dem. De äro alltså i detta
hänseende ett slags kopior av sin huvudbygd. Däremot äro de flesta
av dem icke så tätt sammanbyggda som de gamla dalabyarna. I
överensstämmelse med det sätt, på vilket byfäboden uppkommit,
ligger ofta varje fäbodgård på sitt eget skifte och alltså skild från de
övriga genom ett parti odlad mark. Dessutom är nästan var och en
av dessa stora byfäbodar uppdelad i mindre grupper, som stundom

¹ År 1917.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>