Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska fäbodar. Av John Frödin. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska fäbodar
26 7
Bild 10. Fäbod, tillhörig Östnors by, Mora, och belägen i Garbergs by, Älvdalen,
vilken alltså i viss mån är en blandad agglomeration.
ej heller åkerjord vid densamma för den växande befolkningen. En
utvandring ägde då småningom rum till de närmaste byfäbodarna,
vilka förvandlades till fast bosättning. Från dessa skötos nya fäbodar
ut mot de stora skogsvidderna i koncentriska kretsar — sommarfähus,
halvfäbodar, helfäbodar och ytterst en krets av långfäbodar av
ge-mensamhetstyp. Efter att från början hava varit bebyggelsens
primära blevo alltså fäbodarna senare dess sekundära del.
I de trakter däremot, där kolonisationen skedde genom
åkerbrukare, blev redan från början den fasta bosättningen den primära.
Fäbodarna kommo senare och blevo det hjälpmedel, varmed bygden
småningom erövrade allt större delar av vildmarken och utbredde sig
till denna.
leke överallt har dock bebyggelsen genomlupit hela den ovan
skildrade serien av utvecklingsformer. I vissa delar av norra Sverige är
densamma av mycket sent datum. Så hava socknarna Hammerdal,
Föllinge, Laxsjö, Gåxjö och Hotagen i norra Jämtland i huvudsak
koloniserats efter år 1700. Genom statens ingripande har bebyggelsen
här utvecklats mycket hastigt genom en på konstlad väg
åstadkommen inflyttning. Någon stark byorganisation kom därför icke att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
