Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läkedomskonst. Av Louise Hagberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 6
Louise Hagberg
Bild 2. Trollknuten knytes. Torps sn, Medelpad.
För så vitt man ej lät krämporna alldeles sköta sig själva, sökte man
merendels, innan andra åtgärder vidtogos, att hjälpa sig med gamla
hem- eller huskurer. »Folk förr i tiden va bra mycket förståndigare
än nu», menar man, »de kunde böta sig själva och behövde ej kasta
bort sina pengar åt doktorer och apotekare.» — »När jag inte kan
böta mig själv, då blir det slut», sade mig för en del år sedan en
gammal gubbe. »Huskurerna äro hos bönderna åtskilliga», skriver den
kände topografiske författaren A. Hülphers († 1798), »och det skulle
bli en nyttig samling, om någon gjorde sig mödan att anteckna
allmogens huskurer.» — Visst är, att det skulle fylla volymer, om man
skulle redogöra för dem alla.
I allmänhet togos läkemedlen ur växtriket, det var »den medicin»,
som, enligt Linné, »växer utan penningar framför vars och ens dörr».
Det påstås till och med, att det skall finnas växter till bot för alla
sjukdomar såväl hos människor som hos djur. »Men ingen ört emot
döden», säger likvisst ordspråket. — »De där förbaskade läkarna», så
lär den bekante Vingåkersgubben en gång helt vanvördigt ha uttryckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
