Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den finländska herrgården av 1700-talstyp. Av Kurt Antell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den finländska h er r går den av i yoo-talsty p
331
Bild 3. ]ackarby i Nyland på ij6o-talet. Målning å ett dörröver stycke, nu i
Nationalmuseum, Helsingfors.
Men syneinstrumenten från 1720-talet variera endast i detaljerna det
dystra temat om den herrelösa gården med husen, där de ännu funnos
i behåll, utan tak, fönster och »innandöme», åkrarna i linda utan diken
och gärdselgård, ängarna skoggångna, i bästa fall »med någre gamle
taklöse lador uppå», skogen uthuggen, fiskevattnet utskämt och
boskapsstammen förskingrad. Endast långsamt repade sig, tack vare
skattelättnader och småningom vunna bättre skördar, de adliga
sätesgårdarna ur sin vanmakt. I slutet av 1730-talet voro väl de flesta
herrgårdar i nödtorftigt skick, liksom även de militära boställena,
vilka bildade ett nytt inslag i landskapsbilden, voro försatta i behörigt
stånd. Efter det avbräck hattarnas lättsinniga krig förorsakat,
fortsatte utvecklingen i raskare tempo. Härtill bidrog det stegrade intresse
de styrande visade landets ekonomiska uppsving och den
företagaranda, som präglade enskilda storgodsägare.
Den herrgårdskultur, som under det adertonde seklets senare hälft
uppblomstrade i Finland, bar i mycket en annan prägel än den
feodala under föregående århundraden. Vid sidan av gamla sätesgårdar
såsom Villnäs och Sarvlaks, vilka hävdade sin rangställning,
framträdde nya storgodscentra och främst bland dessa bruksegendomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
