Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den finländska herrgården av 1700-talstyp. Av Kurt Antell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33o Kurt Antell
Nu inträffade även de sydfinländska brukens blomstringstid. År
1770 fullbordades på Tykö, som ägdes av bergsrådet Kijk, en ny
karaktärsbyggnad av tegel i två våningar. Huset var byggt enligt
ritningar av stadsarkitekten i Åbo C. F. Schröder1, som antagligen
redan tidigare anlitats vid uppförandet av herrgårdsbyggnader i
Åbotrakten såsom Ekstensholm, Paddais och Viksberg. Tyköbyggnaden
företer en harmoniskt uppbyggd huvudfasad, bild j, med trenne
symmetriskt placerade dörröppningar i den rusticerade nedre
våningen, som har lägre höjd än den övre, vars i gult putsade murytor
indelas av pilasterartade vita murband. Taket, ursprungligen av
rödmålade bräder, har en egendomlig konstruktion, i samtida handlingar
betecknad såsom »dubbelt brutet italienskt tak», men snarare
utgörande ett mansardtak i två brytningar. Takhöjden är beroende av
den i byggnaden inrymda brukskyrkans valv.
På Fagervik pågick under 1760-talets högkonjunktur för den
inhemska järnindustrin en ivrig byggnadsverksamhet, som kröntes med
det år 1773 färdigblivna slottslika corps de logiet, bild 6. Byggherre
var den för sina mångsidiga kulturintressen bekante assessorn Johan
Hising, adlad Hisinger, och som arkitekt tjänstgjorde Schröder, vilken
här skapade sitt mest betydande verk. Den högresta huvudbyggnaden
med sina två stilenliga flyglar på var sin sida om den av ett högt
smidesjärnstaket inhägnade gårdsplanen är av en betagande verkan.
Arkitekturen är den för Schröder typiska, som nära ansluter sig till
den av C. Wijnblad propagerade klassicismen. Till det inre präglas
slottet av den äldre gustavianska tidens olikartade stilelement. Då
Fagervik hör till de mest kända och oftast skildrade herrgårdarna,
kunna detaljerna här lämnas därhän.
På Schröders ritningar grundar sig även det på Saaris kungsgård i
slutet av 1770-talet uppförda karaktärshuset, men ett flertal
mansard-byggnader äga i stort sett samma typ, utan att något direkt eller
indirekt samband med den flitige arkitekten kan påvisas. Huru stilen
tog sig ut i en träbyggnad åskådliggör det vackert belägna
karaktärshuset på bruksegendomen Björkboda i Kimito, uppfört 1783.
Intressant är att se, huru smakutvecklingen slutligen begärde
någonting annat och bättre än vad den hantverksmässigt utbildade
byggmästaren-»stadsarkitekten» kunde prestera. När brukspatron
1 Om dennes verksamhet i Äbo se Gabriel Nikander, Byggnadsskick i gamla Äbo,
Svenska kulturbilder, Del VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
