Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannens lätta redskap. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantmannens lätta redskap
2 a 7
a Gällareds sn,
Halland; b Svärdsjö sn,
Dalarna; c
Mörlun-da sn, Småland; d
Kisa sn,
Östergötland.
Bild 2. Fyra typer
av skaror.
lades bort. De trakter i Götaland, där skäran bäst kvarlevat, äro
skogsbygderna med relativt blygsamt jordbruk, och detsamma gäller även
om norra Lappland och Norrbotten, bild i, där den hållit sig kanske
ännu bättre än i Småland. Det ringa jordbruket på denna nordliga
breddgrad illustreras bäst av att spaden använts i stor utsträckning i
stället för plog. Det kan nämnas, att skäran annars norrut varit mest
långlivad på svedjefallen och som lövkniv. Att lien så tidigt segrat
i övre Sverige kräver en annan förklaring än söderut. Man måste
räkna med den stora betydelse höslåttern här haft och att liar måste
ha brukats till höskörd sedan förhistorisk tid. På Skånes och
Götalands slättbygder är det istället den stora sädesodlingen, som givit
lien försteget.
Överallt i vårt land, där skära brukats på åkern, har arbetet gått så
till, att man gripit stråna i ett lagom stort knippe med vänster hand
och så skurit eller huggit av det med skäran i den högra. Redskapets
form i övre Sverige medgav dock att man kunde byta hand och svänga
skäran i motsatt riktning. Olaus Magnus har en bild, som visar en
man, som håller skäran i vänster hand och fångar in med den högra.
Om detta förklaras som en av tekniska skäl omvänd bild, så återstår
dock egendomligheten, att det gäller en man. I hela Sverige liksom
i större delen av Nord- och Östeuropa i övrigt, har det varit kvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
