Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villa Malta och den svenska konstnärskolonien i Rom för hundra år sedan. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i56
Th ure Ny man
Wetterling, vilken var en av dem som längst utnyttjade Byströms
gästfrihet, och alltså bör ha vitsord för djupgående kunskaper i ämnet.
Byström rörde sig emellertid inte enbart bland sina landsmän. Som
vi redan sett hörde både norrmän och tyskar till den intimare kretsen,
medan danskarna däremot inte tycks ha frekventerat Villa Malta och
dess herre i någon större utsträckning. Thorvaldsens beryktade
snikenhet bidrog väl i minst lika hög grad som rivaliteten om mästartiteln
till att bibehålla en viss kyla i umgänget mellan de bägge nordiska
bildhuggarna. Deras förhållande är för övrigt nog så intressant och
belysande för båda och kunde vara värt sitt eget kapitel.
Bland de tyska konstnärerna var det framförallt Gottfried Schadow,
som Byström knöt och underhöll de vänskapligaste förbindelser med,
men han stod på god fot med alla, och många voro hans ofta
återkommande gäster. Man får härvidlag inte glömma, att svenskarna
liksom norrmän och danskar, på denna tid snarast kunde betraktas som
en avdelning av den tyska konstnärskolonien i Rom. Det var före
Skandinaviska föreningens tid, Café Greco var det gemensamma
tillhållet för alla som kommo från norr om Alperna och Rhen, och för
romarna själva gällde allesammans för »tedeschi».
Det är ju i regel så att man i ett främmande land lättare kommer i
kontakt med främlingar av andra nationer än med landets egna
invånare, och i en stad som Rom blir umgänget nästan med
nödvändighet utpräglat kosmopolitiskt. En lustig bild av detta förhållande få vi
i ett brev, som Gustaf Söderberg skrev, medan han uppehöll sig i Rom
som Byströms gäst på Villa Malta:
»Kronprinsarna av Danmark och Bayern äro här och alldeles som
privatpersoner, de gå i flera societeter, jag hade även den äran att vara
i samma societet för en tid sedan här hos hannoveranske ministern»
(vilken som vi minnas, hyrde övre våningen hos Byström) »och där
voro många, som ej visste en gång av, att där voro så höga personer,
och mången engelsman satte sin näsa högt i vädret troende sig vara
den förnämsta.»
Själv ger Byström följande skildring av sitt umgängesliv i berörda
hänseende: »Jag har i vinter mer än fordom här frekventerat
romerska societén, men mest i ett tyskt hus, som bor här för sitt nöje eller
för att de finna livet bättre här än i Tyskland, och hos den olycklige
marskalken Neys änka, där improviserad musik och poesie givits i
överflöd». Och han tillägger: »Annars med min arbetsamhet kombi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
