Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kvarnrotar och såglag i Svensk-Österbotten. Av Gabriel Nikander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Bild 2. Röckiö by 1730. Efter lantmäterikarta. Ritning av G. Gustafsson. |
I åar med lugnt lopp måste man dämma upp vattnet med hålldammar
och sålunda åstadkomma en fallhöjd av några fot. Vattenströmmen
under en sådan damm kunde driva
ett brett underfallshjul med
långsam gång, men alldeles inte en
skvalta. Ett tingsprotokoll från Vöra
socken av 1685 omtalar ett sådant
förhållande i en ton, som visar att
man fullt fattade situationen.
ȁtskillige kvarnar mellan Rekipeldo
och Koskeby finnas med gamle hävd,
icke uti stenforsar utan i jämna ån
med hålldammar byggde.» Man
synes här haft en känsla av det
normala var att kvarnar byggdes i
stenforsar.
Man kan med ledning härav säga,
att i de trakter, där man blott hade
tillgång till åar med jämnt lopp,
måste man tidigt bygga hjulkvarnar.
En mycket använd benämning på
skvaltkvarnarna, »bäck-kvarnar»,
visar i samma riktning. Bäckarna hade
i slättbygder i regel starkare fall än
åarna, och mången bonde, som inte
hade andel i åkvarn, satte ensam
eller med någon grannes hjälp upp
|
Bild 3. Tuckur by i Vörå 1710. Efter
lantmäterikarta.
Ritning av G. Gustafsson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-6/0172.html
