Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kvarnrotar och såglag i Svensk-Österbotten. Av Gabriel Nikander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Bild 4. Väderkvarnar i Stobacka by i Närpes. Foto 1915. |
en skvalta i en bäck (se kartan över Rökiö bys kvarnar, bild 2). Där
inga användbara vattendrag stodo till buds, var man tvungen att
uppföra väderkvarnar (se bild 3 och 4). Förhållandena på västra sidan av
Bottniska viken synas ge stöd för den tankegång, som jag här
framställt. Landshövding Örnsköld säger i sin bekanta berättelse om
Västernorrlands län 1765—68 att skvaltkvarnarna voro så talrika, att de
medverkade till skogsbristen. Ehuru Örnsköld försökt förmå allmogen
att i stället bygga några hjulkvarnar i varje socken, hade han inte
kunnat uträtta något därmed. Detta berodde tydligen på att Medelpad
och Ångermanland hade överflöd på bäckar tätt intill byarna, med
vilka bönderna kunde driva sina skvaltor. Hülpers omnämner i sin
beskrivning över samma län hjulkvarnar som sällsyntheter och anlagda
i senare tider, ofta av ämbetsmän. I Piteå påbörjades sålunda en kvarn
med tre par stenar 1756, i Luleå en år 1786.
Vi skola här ge en kortfattad teknisk översikt av de kvarntyper,
som veterligen använts i Österbotten. Bild 5 visar en handkvarn av
enkelt slag, som dock äger en anordning, »lättan», för reglering av
avståndet mellan stenarna. De hos oss förekommande skvaltkvarnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-6/0173.html
