Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
By a r
193
Bild 12. Kubbe by, Anundsjö sn, Ångermanland, 1918.
i Sverige en by på fyra till fem bönder blev »für en gross dorff
ge-halten, bondeby genennet». Dessa omdömen äro visserligen egentligen
ej så mycket att bygga på, då ju resenärerna färdades så hastigt och
sågo sig omkring alltför litet. Gustav Vasas jordeböcker ge säkrare
besked och visa, att redan under 1500-talet även betydligt större byar
än dessa förekommo. Likväl ligger det faktiskt mycken sanning i
Lassotas och övriga främlingars iakttagelser.
De svenska byarna ha nämligen i allmänhet icke varit stora. Där de,
såsom ännu i Dalarna, på Öland och i en del norrländska landskap äro
så folkrika, att de kunna tävla med kontinentens, beror detta
vanligen till stor del på klyvningar av ett smärre antal ursprungliga
hemman. Under 1500- och 1600-talen hade sådana klyvningar icke
ännu på allvar kommit igång, och det befinnes då, att 3—4 gårdar
var det normala i en medelstor by i nedre Sverige från och med
Bergslagen och Mälardalen och söderut. Norr därom, såsom i övre Dalarna
och Norrland, finner man i vår tid byar eller bygdelag med en
befolkning, som ibland uppgår till över 1,000 personer och med byggnader
i nästan lika stort antal. »Byarne», säger Abraham Hülphers år 1771
på tal om Svegs socken i Härjedalen, »äro merendels på höjder anlagde
och det midt uti deras hemägor, hwarest gårdarne och deras särskilta
husbyggnader icke äro skilde med gärdesgårdar eller stängsel, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
