Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lapparnas mössor. Av K. B. Wiklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 K. B. Wiklund
Bild, ii. Lappar från östfinmarken.
med sina ursprungligen holländska folkdräkter är ju den bekanta ön
vid Köpenhamn (jfr ill. i Nord. Familjebok, 3 uppl., I: 698); med
Opdal menas bygden med samma namn norr om Dovre, jfr
Dreier-Lexow, Norske folkedragter, 1913, pl. 15. Kvinnorna begagna även en
stormhätta, och när »en Qvinde haver iført sig bemeldte Krave,
paa-setter hun sig en høy og viid Hue, der gaaer op fra Hovedet, som en
Krone, saasom oven i utillukt og gandske aaben. Langs ned ad den her
beskrevne Hues venstre Side haves en Strimmel af Tøy paa Farven
uliigt Huen selv, og skal den være ret pyntelig, bruges i Steden for en
saaden Strimmel et: uægte Guld- eller Sølv-Baand, hvori sidder en
for-gyldt Sølv-Knap med hængende Løv.»
Av Leems omsorgsfulla beskrivning och hänvisning liksom också av
Rödes ord framgår omedelbart, varifrån de gamla Tornelapska
kvinnomössorna, inklusive deras nuvarande ättlingar i Karesuando och
Jukkasjärvi, ytterst stamma —■ de äro helt enkelt nordliga utlöpare av
barocktidens högreståndsmössor, efter råd och lägenhet omformade
till inhemska huvudbonader med hjälp av element, vilkas ursprung
väl i de flesta fall är att söka i den egna skapande fantasien.
Under tidernas lopp och snart nog antogo kvinnomössorna alltmera
vidunderliga former i Norska Finmarken och angränsande trakter,
först kanske i sydost och öster, i Karasjok o. s. v. Redan Nils Vibe
Stockfleth omtalar i sin bekanta Dagbog over mine Missionsreiser i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
