Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lapparnas mössor. Av K. B. Wiklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 6
K. B. Wiklund
under senare tider undergått stora förändringar, har även
mans-mössan sedan Leems dagar fått ett helt annat utseende än förut. Endast
i söder, i Jukkasjärvi och Karesuando, ser man ännu former, som stå
den gamla mössan nära; om dem har redan varit tal. Men i
Kauto-keino t. ex. möter man någonting alldeles annat. Här karakteriseras
mansmössan nu för tiden först och främst av den egendomliga
fyrkantiga kullen med dess långt utanför brämet gående hörn, vilka med
skäl förskaffat densamma dess finska namn neljän-tuulen-lakki
»fyra-väderstrecksmössa». Åtminstone om vintern hålles kullen utspänd
medelst inlagd fjäderstoppning eller en lös fjäderkudde, men då denna
stoppning är uttagen, faller kullen ihop och ombildas de fyra hörnen
till lika många underligt flaxande vingar. Kullen är sammansydd av
fyra vanligen blå flikar, ofta med gula eller röda ränder i sömmarna.
Nedtill går ett brett bräm runt huvudet, vanligen av samma färg som
kullen, men om vintern av skinn. För de otaliga mer eller mindre
tillfälliga och spridda detaljerna och varianterna — nedhängande band
och remmar med en liten tofs i ändan, granna klädeslappar vid de fyra
flikarnas förbindelsepunkt, särskilt starkt uppstoppade hörn, som stå
i vädret som horn, röd kulle, dubbelt, nedvikbart bräm o. s. v. — kan
icke här lämnas någon redogörelse; bild 11 och färgplanschen.
Hur har månne denna underliga huvudbonad uppkommit och i
vilket förhållande står den till de gamla toppmössorna av vanligt lapskt
snitt? Man har redan mycket tidigt observerat, att ryska mössor
kommit i bruk i de nordligaste delarna av Finland. Sålunda skriver de
finska lapparnas kände apostel Gabriel Tuderus på 1670-talet i en Kort
underrättelse om the Österbothniske Lappar, som under Kiemi Gebiet
lyda (d. v. s. lapparna i Enaretrakten och söder därom; Sv. Landsm.
XVII, 6): »Hufwud bonaden består, besynnerlig på resor, af ryska
druckor med upslag och åtskillige klädes lappar som narrar bruka
plägar: innan till anten med harskin eller rääfbenlingar fordrade, män
omkring bräddarne med rääfswantzar stafferade. Item små och stora
klädzmyssor med utter och rääfskin upslagne.–-(Kvinnornas
huvudbonad) består af ihop rynkade hylkor, them the med smala
riggarn och silkes band af åtskillige färgor om hufwudet till binda,
dermed låtandes see sin skickelighet i kläde drächt. Men gud wet hwad
som bor i hiertat?» Ordet drticka är tydligen detsamma som det ryska
treuch »varm mössa med tre nedfällbara flikar på sidorna och över
nacken, ibland också med ett smalt framstycke som ett slags skärm»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
