Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturen och dess lagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUREN OCH DESS LAGAR.
9
att göra detta motstånd allt mindre kunna underhålla rörelsen
under en längre eller kortare tid. Häraf draga vi den
slutsatsen, att rörelsen skulle fortsättas i oändlighet, om ingen
yttre orsak funnes till dess upphörande. I de fall, då en kropp
rör sig med oförändrad hastighet och riktning under ständig
påverkan af en kraft, kunna vi visa, att motståndet mot
rörelsen är precis lika stort som den kraft, hvilken användes till
att underhålla rörelsen, så att hela kraften går ål till att
öf-vervinna motståndet.
Då ett fartyg börjar segla, skall det först röra sig framåt
med växande hastighet, men i samma mån hastigheten ökas,
växer också det motstånd vattnet gör mot fartygets rörelse,
till dess all detla motstånd slutligen blir lika stort som den
kraft, hvilken drifver fram fartyget, och från detta ögonblick
skall hastigheten icke mera ökas. Kraften och motståndet taga
sålunda ut hvarandra, men fartyget går i kraft af
tröghetslagen fortfarande framåt med sin förvärfvade hastighet, enär
motståndet mot dess rörelse upphäfts.
På alldeles samma sätt förhåller det sig med luftens
motstånd under kroppars fall. Fallhastigheten skall endast växa
till dess att luftens motstånd blifvit lika stort som kroppens
vikt, d. v. s. utöfvar ett lika stort tryck som denna, hvarefter
fallet i kraft af tröghetslagen skall fortgå med likformig
hastighet; af detta skäl kunna små lätta kroppar, såsom fjäder,
aldrig under sitt fall uppnå någon betydlig hastighet.
I de fall, då en kropp under sin rörelse ständigt påverkas
af en kraft, som icke upphäfves af något motstånd, skall
kraften yttra sin verkan genom alt ständigt förändra hastigheten
och, om kraftens riktning icke sammanfaller med rörelsens,
därjämte ständigt förändra den riktning, i hvilken rörelsen
försiggår. Kasta vi sålunda en slen rakt upp i luften, skall
tyngden under den pågående rörelsen uppåt åstadkomma, att
hastigheten oupphörligt af tager, hvaremot hastigheten, då
stenen faller tillbaka till jorden, skall växa. Kasta vi däremot en
kropp i sned riktning, skall en del af tyngden, som här icke
verkar i kastbanans riktning, användas till att ständigt draga
kroppen ned ur den rakliniga banan, hvarför denna, såsom vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
