- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
21

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRLDSRYMDEN.

21

Sedd från jorden ter sig solen såsom en klart lysande
skifva af 31 minuter 59 sekunder eller 1,383,200 km. i
genomskärning, hvars klarhet är störst på midten, och likformigt
af-tager åt alla sidor, hvarom man kan öfvertyga sig, om man
betraktar solen genom ett starkt svärtadt glas. Såväl solens
ljus som dess värmestrålning och strålarnas kemiska
verksamhet aftaga oafbrutet från solens midt mot dess kant, ehuru med
olika hastighet, så att dess kemiska strålning minskas mest,
värmestrålningen däremot minst, medan ljusstrålningen intager
en mellanställning. Man beräknar, att solatmosfären slukar
ungefär hälften af den strålning, som utgår från den egentliga
solkroppen.

De ljus- och värmemängder, hvilka solen utstrålar åt alla
sidor, äro alldeles oerhörda. Man har beräknat solens
ljusstrålning vid klar himmel och då solen står högt på himlen till
samma styrka som belysningen från 288,000 normalljus på
ett afstånd af 1 m. Solljuset är 470,000 gånger kraftigare än
fullmånens ljus. Af solens hela värme kommer emellertid blott
V2>26o>ooo>ooo jorden till godo, hvaremot den värme solen
utstrålar i världsrymden årligen utgör ett till sin storlek alldeles
ofattbart belopp af 38 kvintillioner, d. v. s. ett tal med 33
nollor, gramkalorier*; hvarje gram af solens massa beräknas
årligen i enlighet härmed förlora icke mindre än 2
gramkalorier, hvarför det också förefaller i högsta grad sällsamt, att
solen icke under de omätliga tider hon funnits till för
längesedan förlorat sitt värmeförråd.

Solens yta. lakttages solens yta med tillhjälp af mycket
starka instrument eller fotograferas en stor bild af solen, finner
man, att klarheten icke är likformig, utan att kornartade ljusa
gestaltningar förekomma på mörk botten; en företeelse, som
man jämfört med utseendet hos riskorn eller pilblad eller som
snöflingor på en gråhvit duk. Mellan dessa ljusare
gestaltningar finnas här och där mörkare små fläckar, hvilka fått
namn af »porer». Vid mycket stark förstoring sönderfalla de

* Med en gramkalori menas den värmemängd, som fordras att
uppvärma 1 gram vatten en grad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free