Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
VÄKLDSRYMDEX.
handelskriser och hungersnöd i Indien. Några af det organiska
lifvets företeelser stå likväl i tydligt samband med solfläckarna.
Sålunda inträffar vinskörden vid Wien i medeltal 4,6 dagar
senare under på solfläckar rika år än under på dessa fläckar
fattiga år. Äfven på vinets mängd och beskaffenhet utöfva
solfläckarna inflytande.
Äfven andra växter ådagalägga ett liknande beroende af
solfläckarna. Så är förhållandet med ädelkastanjens
blomningstid i närheten af Paris under olika år, i det att blomningen visar
en mycket öfverensstämmande gång med solfläckarnas talrikhet,
då den inträder ända till 19 dagar senare, och deras fåtalighet,
då den inträder tidigare. På samma sätt förhåller sig
blomningstiden i medeltal för hvitsippan, hästhoförten, hagtorn,
prästkrage och nyponblomma.
Dessa företeelser sammanhänga på det närmaste med en
annan meteorologisk företeelse, nämligen, att vårmånaderna i
våra trakter äro varmare under på solfläckar rika år än under
år, som äro fattiga på solfläckar. Då våren är varm, smälter
snön tidigt, och likaså bryta floderna sitt istäcke tidigare än
under andra år. Följaktligen inträda dessa företeelser tidigare
under på solfläckar rika år än under på dylika fläckar fattiga år.
Orsaken till alla dessa företeelser har man sannolikt att
söka i den härskande vindriktningen. Om sydliga vindar äro
förhärskande på våren, blir visserligen denna årstid mild. För
Greenwich har man sålunda funnit, att under på solfläckar rika
år dagar, då sydlig vind blåser, vida oftare förekomma på våren
än under på solfläckar fattiga år.
Detta sammanträffande af milda vårar och på solfläckar
rika år är sannolikt endast af lokal natur, och på andra trakter
kan regelmässigheten gå i rakt motsatt riktning. Trots detta
ha likväl dessa företeelser en så stor betydelse för människans
kultur — för skeppsfart och åkerbruk — att de väl förtjäna
en noggrann och grundlig undersökning. Sannolikt skulle man
i så fall finna en öfverraskande mängd af intressanta förhållanden.
Solens värmekälla. Solen förlorar årligen så mycket
värme, att 2 kalorier komma på hvarje gram af hennes massa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
