Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
VÄRLDSRYMDEN.
kan frigöras genom själfva solmassans fallande, d. v. s. genom
solens sammandragning. Om solmassan fölle 31,i m. skulle
detta förslå till att uppvärma densamma med 2 kalorier för
hvarje gram af massan, enär 1 kalori motsvarar 426
grammeter och tyngdkraften på solens yta verkar 27,4 gånger
kraftigare än på jorden. Som solmassans djupare delar falla en
kortare sträcka och delvis äro underkastade en mindre
tyngdkraft, erhålles en större siffra för den solenergiens bevarande
nödiga sammandragningen. En minskning af solens radie med
6 km. på ett århundrande har sålunda beräknats förslå till
värm^litgiftens täckande. En sådan skrumpning skulle
omöjligen kunnå iakttagas medelst astronomiska mätningar. Under
äldre tider, då solen hade en långt större genomskärning och till
följd däraf tyngden på och i solen var mycket mindre än nu, måste
skrumpningen försiggå mycket hastigare. Om solen från att ha haft
oändlig utsträckning sammankrympt till sin nuvarande storlek,
skulle värmemängden till täckande af den utgifna solvärmen,
om denna utgift alltid varit lika stor som i dag, icke räckt
till mera än omkring 10 millioner år. Om nu solen
samman-droge sig till dess att hon fått jordens täthet, d. v. s. till
fjärdedelen af sin nuvarande volym, så skulle den värme, som
härigenom erhålles, förslå för omkring 17 millioner år. Men redan
långt förut måste man vänta sig, att solen betäckts af en fast
skorpa, hvarigenom hennes utstrålning sjunkit till den grad att
den icke mera skulle förslå till att upprätthålla lifvet på
jorden. Upphofsmannen till denna teori, den store tyske fysikern
Helmholtz, uppskattade icke heller det nuvarande tillståndet
till mer än högst 6 millioner år.
Denna korta tid har visserligen sedermera af den engelske
fysikern lord Kelvin ökats med omkring 25 %, men att lifvet
sålunda skulle ha bestått omkring 15 millioner före och torde
bestå hälften så länge efter vår tid är ett antagande, som icke
tillfredsställer och som geologerna obetingadt förkasta.
Helmholtz torde sålunda icke heller ha funnit solens rikast gifvande
värmekälla.
I stället har man för att förklara solvärmen tänkt på
kemiska förlopp. De värmemängder, som alstras vid de
ke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
