Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
VÄRLDSRYMDEN.
der vintern. Detta kan gå så långt, att kontinenter icke
allenast genomdragas af kanaler eller hela fastland bli sjöar, utan
att äfven sjöar delas af gulfärgade vallar i två eller flera
mindre delar eller till och med alldeles uttorka.
Allt detta antyder, att största delen af Mars’ fastland
består af lågländer, hvilka vid snöns smältning täckas af
mycket tunna vattenlager, hvilka tämligen hastigt afdunsta. Man
kan med anledning af detta förhållande anse klimatet på Mars
såsom mycket likformigt, med en temperatur, som blott föga
öfverskrider vattnets fryspunkt. Vattnet har för längesedan
afschaktat de större ojämnheterna och utbildat de största
partierna af ytan till mycket lågländ slättbygd, som omgifves
af mycket grunda, vidsträckta vattenbäcken, hvilka lätt fyllas
eller uttorka. Det mesta vattnet bindes genom vittring, så
att blott litet ännu förefinnes i flytande eller gasform. De
små vattenmängder, som ännu finnas, äga blott föga kraft att
fortsätta afschaktningen. På samma sätt som klimatet mellan
polerna och ekvatorn är föga olika, så träda äfven
skiljaktigheterna mellan sommar och vinter och i synnerhet mellan dag
och natt starkt i bakgrunden. Detta sammanhänger på det
närmaste med atmosfärens värmeskyddande inverkan.
I allmänhet kan man säga, att förändringarna på Mars
äro högst obetydliga och att denna planet på visst sätt är
mycket ålderstigen. Ännu åtgår emellertid en rundlig tid,
innan Mars kommit lika långt som vår måne.
En högst egendomlig företeelse på Mars, hvars förklaring
gjort astronomer och naturforskare mycket hufvudbry, utan att
den fördenskull ännu kunnat riktigt förklaras, äro de s. k.
»kanalerna», hvilka kunna iakttagas i mycket starka teleskop.
Dessa te sig såsom räta linjer, hvilka genomdraga alla
fastland på Mars och sätta planetens haf i förbindelse med
hvarandra.
Det sällsammaste härvid är, att dessa kanaler vid vissa
tider synas fördubbla sig, såsom man tror, merendels mot
slutet af vintern och sommaren, vid den tid, då snön smälter
vid ena eller andra Marspolen; nästan bredvid hvarje kanal
löper skarpt parallellt med densamma en annan liknande
ka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
