Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSRYMDEN. 59
Neptunus upptäcktes ändå senare än Uranus. Icke
förrän den 23 september 1849 hittades planeten med full
säkerhet af den tyske astronomen Galle i Berlin. Denna
föranleddes att söka planeten på ett ställe på himlen, som angifvits
för honom af den franske astronomen Leverrier. Den
sistnämnde hade beräknat planetens bana af de rubbningar, som Uranus
erfor i sin bana och hvilka icke kunde förklaras på annat sätt än
att de orsakades af en stor himlakropp, som rörde sig ändå
längre bort i rymden än Uranus. Ett år före Leverrier hade
den engelska astronomen Adams kommit till samma resultat
på grund af sina beräkningar, men fastän dessa voro bekanta
för de engelska astronomerna, ledde de likväl icke till
planetens upptäckande på himlahvalfvet.
På ett medelafstånd af 4,490 millioner kilometer från
solen fullbordar Neptunus sitt omlopp kring henne på en tid
af nästan 165 år. Han är den största af vårt solsystems alla
planeter och mäter i genomskärning 48,000 kilometer, har en
16 gånger större yta än vårt jordklot och en volym, som
motsvarar 55 jordklots tillsammantagna.
Hvarje år på denna planet är lika med 165 af våra
jordår. Det späda barnet skulle därstädes räkna 200 jordår, de
unge männen skulle icke bli värnpliktiga förrän vid en ålder
af 3,300 år, om nämligen denna lyckliga uppfinning för ett
säkert utrotande af det manliga släktet i dess bästa ålder i
händelse af ett stort krig funnes lika väl på Neptunus som
på vår jord, hvars invånare göra anspråk på den högsta
intelligensen i denna världen. Hundraåringen slutligen skulle
sucka under en börda af 16,500 jordår. Lifvet skulle i
sanning förflyta mycket långsamt!
Liksom Uranus har äfven Neptunus en ovanligt tät
at-motsfär, men dess stora afstånd och ringa ljusstyrka tillåta
inga iakttagelser angående enskildheterna på dess yta.
Drabanter. Från jorden räknadt äga alla de yttre
planeterna månar, s. k. drabanter eller satelliter, hvilka vanligen
röra sig i ett plan, som föga af viker från hufvudplanetens
ekvatorialplan. I detta afseende synes jordens måne
emeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
