Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
VÄRLDSRYMDEN.
packa sig stjärnhoparna till moln, i hvilka den väldiga
ringen vid närmare betraktande allt mera upplöser sig.
Redan vid en ytlig betraktelse ser man, att vintergatan
icke omfattar himlen likformigt. Pä vissa ställen är den
ovanligt bred, men lyser i stället ganska matt; på andra
ställen är den smalare, men på dessa ställen är också dess st
järnrikedom outgrundlig. Här delar den sig i två armar, hvilka
sedermera sammanflyta. På södra halfklotet åter finnes
midt i den mest lysande sträckan ett stort mörkt hål, den
s. k. Kolsäcken. Till ersättning härför sväfva tämligen långt
åt sidan om ljusgördeln två stora ljusbollar, de
Maghalhaen-ska molnen.
Jämte dessa oregelbundenheter visar sig, att från
vintergatan utgår en underbar st järnordning, som utbreder sig
öfver hela himlen. Räknar man nämligen stjärnorna,
börjande från vintergatan, i det man vinkelrätt från denna
framskrider på- himlen till de båda punkter, som öfver allt
äro lika långt aflägsna från gördeln, nämligen till
vintergatans poler, så iakttager man, att stjärnorna därvid i
regelbunden gradföljd bli allt mera fåtaliga.
Detta gäller om de svaga lika väl som de riktigt ljusa
delarna; alla gruppera sig i en allmän ordning kring
vintergatan. Man måste följaktligen tänka sig formen hos denna
oerhörda st järnanhopning såsom en lins, mycket likformigt
uppfylld af millioner stjärnor, om också dess midt synes
vara något stjärnfattigare än den st järnring, som omgifver
densamma. Vår sol befinner sig i denna midtregion något
utanför själfva midtpunkten. . Enligt nyare undersökningar
är vintergatan emellertid ingen egentlig ring, utan en
ofantlig, flerfaldigt vriden och på flere ställen söndersliten spiral.
Dubbelstjärnor. Ofta iakttages, att två stjärnor befinna
sig mycket nära hvarandra. Först trodde man, att detta
endast berodde pä en tillfällighet, hvilket också i många fall
äger sin riktighet och beror på optiska förhållanden. Men
snart fann man, att dubbelstjärnornas antal är alldeles för
stort för att kunna optiskt förklaras. Ett närmare
fysikaliskt sammanhang måste sålunda finnas mellan • de flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
