Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSRYMDEN.
73
dubbelstjärnorna, och nyare iakttagelser ha också visat, att
två eller flera stjärnor tillhöra samma system.
Oftast äro de båda stjärnorna af olika storlek.
Polstjärnan innehåller sålunda en stjärna af andra och en af
nionde storleken samt slutligen en tredje ändå svagare. Cas-„
tor består af en stjärna af andra och en af tredje storleken o.
s. v. Stundom äro dock båda stjärnorna nästan lika
ljusstarka.
Som dubbelstjärnorna äga ett fysikaliskt sammanhang
med hvarandra, måste de vrida sig kring en gemensam
tyngdpunkt. Att så är förhållandet har man också ådagalagt från
ett stort antal dubbelstjärnor. Sålunda var år 1718 afståndet
hos de båda stjärnorna i dubbelstjärnan i Jungfrun enligt
Bradley 7”. Detta afstånd aftog alltmera, till dess att år
1836 de båda stjärnorna stodo hvarandra så nära, att de sågo
ut som en enda stjärna. Sedan dess växte åter afståndet, så
att stjärnorna 1903 intogo samma ställning till hvarandra
som då Bradley iakttog dem. Omloppstiden för dessa båda
stjärnor utgör sålunda 185 år. För öfrigt växla
omloppstiderna ganska mycket, från blott 31 år för en dubbelstjärna
i Herkules’ stjärnbild till 43 för Sirius, 88 för en stjärna i
Centauren, 96 för en i Kronan, 415 och 783 för två stjärnor
i Svanen och 1,000 för Castor.
■ Men utom dessa s. k. teleskopiska dubbelstjärnor finnes
ett stort antal s. k. skeptroskopiska, hvilkas natur af
dubbelstjärnor ådagalagts därigenom att linjerna i deras spektrum
undergå periodiska förskjutningar. Detta antyder nämligen,
att stjärnan ömsevis närmar sig, ömsevis åter aflägnar sig
ifrån oss.
Denna rörelse kan icke gärna förklaras på annat sätt än
att stjärnan rör sig kring en punkt i rymden. Sålunda äger
den ljusa stjärna, som fått namn af Axet i Jungfruns
stjärnbild, en omloppstid af endast omkring 4 dagar och en
hastighet af 89 km. i sekunden, medan genomskärningen af dess
bana uppgår till nära 10 millioner km., hvilket icke är mera
än 1/30 af jordbanans kring solen diameter.
Hos axet i Jungfrun är den åtföljande stjärnan osynlig,
men i andra fall äro båda stjärnorna synliga, och då rör sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
