Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSRYMDEN.
75
Föränderliga stjärnor. Bland dubbelstjärnorna finnas
flera s. k. föränderliga stjärnor. Dylika ha varit kända ända
från de sista åren af lG:e årh. I augusti 159G iakttog
nämligen en flitig stjärnforskare vid namn Fabricius i
Hvalfiskens stjärnbild en dittills obekant stjärna af tredje
storleken, som snart äter blef svagare och slutligen i oktober blef
osynlig.. Denna stjärna, som sedermera erhöll namnet Mira
Ccti, d. v. s. den underbara stjärnan i Hvalfisken, visade sig
under de följande åren åter efter regelbundna mellantider af
ungefär elfva månader. Därpå förgingo tvä århundraden,
innan man upptäckte ett nytt fall af periodisk
föränderlig-het i en stjärnas ljusstyrka. Man fann nämligen, att
stjärnan Algol i Perseus efter mellantider af något mindre än 3
dagar under några timmar sjunker frän andra till fjärde
storleksklassen.
För närvarande innehåller listan pä föränderliga
stjärnor över 2,000 och ökas för hvarje år. Några af dessa
stjärnor förändras på oregelbundet sätt, men de flesta ha likväl
en regelbunden period af några få timmar till flera år.
Bland de regelbundet föränderliga stjärnorna kan man
lättast iakttaga stjärnan i fl Lyran, som hos oss synes hvarje
klar afton om våren, sommaren och hösten. Sorgfälliga,
upprepade undersökningar visa, att växlingen af ljusstyrkan
sker under en period af ungefär G l/> dagar. Vid midten af
denna tid, således efter 3 % dagar, är denna stjärna svagast
i jämförelse med den närmaste stjärnan i Lyran.
Nu vet man, att den växlande ljusstyrkan hos /t i Lyran
icke utgår från själfva stjärnan, utan har sin grund däri, att
fl Lyræ är en dubbelstjärna, ett af två kring hvarandra
kretsande och hvarandra nästan berörande stjärnor sammansatt
stjärnsystem.
Medan de båda stjärnorna vrida sig kring hvarandra,
täcker ömsom den ljusare hufvudstjärnan den svagare
följeslagaren, ömsom följeslagaren huvudstjärnan. Till detta
resultat har man icke kommit med teleskopets tillhjälp, enär
äfven det starkaste teleskop icke skulle visa de båda
stjärnorna åtskilda. Förhållandet har i stället framgått af ett
långt och sorgfälligt studium af denna dubbelstjärnas
spek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>