Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
VÄRLDSRYMDEN.
som befinna sig halfvägs mellan noderna, står månen
ungefär 30,000 km., eller omkring V12 af sitt afstånd från
jorden, öfver ekliptikan. Som solen är större än jorden, så skall
den sistnämndas skugga bli allt mindre, ju längre man
af-lägsnar sig från jorden. På månens afstånd utgör
jordskuggans diameter ungefär 3/4 af jordens tvärgenomskärning
eller i runt tal 10,000 km. Då skuggans kärnlinje ligger i
ekliptikans plan, sträcker den sig endast 5,000 km. ofvanför
eller nedanför detta plan. Till följd häraf kan månen endast
då passera jordskuggan, när vid tiden för fullmåne dess
afstånd från ekliptikan icke är större; men detta inträffar
blott i närheten af noderna.
Antaga vi, att noderna utmärkts på himlen, i ekliptikans
ena punkt den uppstigande, i dess andra den nedstigande
noden, skall solen, såsom vi se det, passera hvar och en af dessa
punkter under loppet af ett år. Då solen står i den ena
noden, är jordskuggan riktad rakt mot den andra. En sol- eller
månförmörkelse kan sålunda inträda endast vid dessa båda
tider af året eller kort fornt eller kort efteråt, och dessa tider
kunna på sätt och vis kallas förmörkelseterminer. De räcka
ungefär en månad, d. v. s. att en månad vanligen förflyter
från den tid, vid hvilken solen redan står tillräckligt nära
en nod för att en förmörkelse skall kunna inträffa, till den,
då solen redan fortsatt sin väg så långt, att detta blifvit
omöjligt. År 1901 lågo exempelvis de kritiska tiderna i maj
och november.
Om månnoden alltid stannade på samma ställe af
ekilp-tikan så skulle förmörkelserna också alltid inträffa endast
under dessa båda månader. Men till följd af solens och
jordens attraktion på månen förändras nodernas läge ständigt
i en riktning, som är motsatt den, i hvilken månen rör sig.
Hvarje nod gör ett fullt omlopp kring himmelsfärden på 18
år och 7 månader. Fördenskull undergå under samma
tidrymd förmörkelseterminerna en förskjutning under hela året.
I genomsnitt inträffa de hvarje år ungefär 13 dagar tidigare
än under det föregående. Sålunda låg år 1903 ena tiden
mellan mars och april, den andra tiden mellan september och
oktober. Omväxlingen skall fortgå på detta sätt till 1910, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
