Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSRYMDEN.
95
me, d. v. s. till temperaturen hos töcknen, eller med andra ord,
så godt som W1 den absoluta nollpunkten.
Världsrymdens medeltemperatur — vår sol frånräknad —
måste sålunda öfvervägande bestämmas af töcknen ur de
mörka kropparna, d. v. s. ligga endast några grader öfver den
absoluta nollpunkten eller —243°.
Huru länge fortgå solarnas afkylning? Enligt en af de
stora forskarne tysken Helmholtz och engelsmannen lord
Kelvin, utvecklad åsikt skulle alla solar utstråla sin energi i den
oändliga världsrymden, utan att denna energi komme andra
kroppar än endast ljusetern till godo.
Denna solarnas afkylning skulle fullbordas under en
tidrymd, som kan jämföras med de geologiska tidsåldrarna.
Vårsol skulle t. ex. endast förslå för omkring 15 millioner år före
och 8 millioner efter vår tid såsom ljusspridande kropp.
Detsamma skulle gälla äfven för de öfriga solarna, om också
tiden blefve något längre till följd däraf att de äro större än
vår sol. Världssyslemet skulle sålunda icke vara i oändlighet,
utan efter en viss och därtill icke alltför lång tid gå under.
Denna åsikt låter emellertid icke förena sig med den ofvan
gifna framställningen af världarnes uppkomst, undergång och
förnyelse. Lika otillfredsställande är den för vår känsla: alt
världssystemet måste äga bestånd under omätliga tider.
Svårigheten försvinner emellertid genom antagandet, att den en
gång slocknade solen efter en af sina strålningsperioder
genomgår ett måhända millioner gånger långvarigare hviloskede
såsom mörk kropp, hvarpå den åter genom sammanstötning
med annan världskropp väckes till en ny period af kraftig
utveckling, först såsom töcken, därpå åter såsom sol.
Ingenting hindrar, att denna process skulle kunna upprepas huru
många gånger som helst, och därmed kan också
världssystemet äga bestånd i oändlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
