Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEN
113
stånd. Snart blir emellertid den glödande massans rörelse
långsammare, och den ett bländande ljus utstrålande
lava-floden täckes här och där med bruna eller röda slaggstycken,
alldeles som smält järn, då detta kommer ur smältugnen.
Dessa slaggskållor närma sig hvarandra, förenas och
lämna snart endast smala luckor mellan sig, genom hvilka
den smälta massan framväller, till dess att de slutligen
bilda en sammanhängande skorpa, som dock först oafbrutet
brister med en metallisk klang, men därpå småningom
gestaltar sig till ett formligt hvalf öfver eldfloden. Utan att
behöfva frukta för att bränna sig kan man nu våga beträda
det stelnade hvalfvet, under hvilket, blott några få
centimeter djupare, den smälta massan ännu flyter. Endast i
strömmens nedre delar, där den glödande floden tränger på med
hela sin tyngd, förmår lavans tryck åter spränga detta
täcke. Här brister skorpan ofta plötsligt, och den glödande
massan brusar fram som vatten ur en sluss och störtar de
klingande lavaskållorna framför sig, medan den långsamt höjer
sig till en blåsa. Denna blåsa täckes i sin ordning åter af
en fast skorpa, som på nytt krossas af de framträngande
lavornas tryck. På detta sätt sätter strömmen oupphörligt
dammar för sig och genombryter dem åter, men
framskrider därunder utför sluttningarna, fruktansvärd och
oemotståndlig, så länge källan icke upphört flyta.
Lavan, dålig värmeledare. Som utstrålningen af
värme från lavorna hindras af slaggskorpan, som är en
mycket dålig värmeledare, så höjes temperaturen i närheten af
en sådan ström af glödande massor blott helt litet. De
neapolitanska vägvisarna närma sig sålunda utan fruktan
Ve-suvius’ lava för att af densamma prägla dåliga medaljer,
som de sälja till de resande. På några få meters afstånd
från lavafältets lufthål grönska och blomma på Etna träden,
och man ser till och med hela trädgrupper på öarna mellan
en brinnande lavarströms armar. Stundom händer likväl,
att träd, som befinna sig på långt afstånd från synliga
la-vautgjutningar, helt oväntat vissna och dö bort.
På höga, verksamma vulkaner smälta icke alltid de
Naturen och människan. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
