Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
JORDEN
snö- och ismassor, hvilka täckas af de ur vulkanernas
sprickor framträngande lavaströmmarna och man finner till och
med ismassor, hvilka under århundraden eller årtusenden
bevarat sig under slaggskorpan. Sådana ismassor fann den
store engelska geologen Lyell under Etnas lavor, och
amerikanska geologer ha funnit dylika under de ur Mount
Hoo-kers krater utkastade massorna. Liknande företeelser visa
Islands vulkaner, och vid ett utbrott från Kötlugja
därstädes år 1860 utkastades samtidigt lavablock och isstycken.
Men om lavans värmeutstrålning är så svag, att den
skydddar isen, så håller sig däremot dess hetta och
smält-flytande tillstånd i strömmarnas inre i många år.
Den mängd smälta massor, som kunna utgjutas ur en
vulkanisk spricka vid ett enda utbrott, är ofantligt stor.
Kilaueas lavaström beräknas sålunda af Dana 1840 till mer
än 5,000 millioner kubikmeter. År 1783 klöf sig vulkanen
Skaptarjökul på Island och utsände två eldströmmar,
hvilka fyllde hvar sin dal. Hela massan af vid denna eruption
utkastade lavor beräknades till flera hundratusen
kubikmeter. Men hvad betyda dylika utgjutningar i jämförelse med
de tusentals billioner kubikkilometer, som hela jordklotet
innehåller? För människan i hennes litenhet äro de
visserligen storartade och öfverväldigande, men ett intet i
jämförelse med hela jordklotet.
Bomber. Lavan är emellertid icke den enda produkten
af vulkanernas utbrott. Då de sammanpressade ångorna
under plötsliga explosioner bortgå ur kratern, rycka de med
sig delar af de smälta massorna, hvilka nu hvirfla genom
luften och nedfalla på större eller mindre afstånd på
vulkankäglans väggar allt efter styrkan hos den kraft, med
vilken de slungats upp. Dessa delar bilda de vulkaniska
bomberna, hvilkas väldiga kärfvar nattetid förläna
eruptionernas fyrverkeri en så storartad skönhet, då deras eldlinjer
afteckna sig mot den mörka himlen. Dessa klas- eller
päron-formiga kastkroppar hinna emellertid knappast falla ned,
innan de till följd af sin värmeutstrålning i atmosfären
redan kallnat och utanpå blifvit fasta, medan deras inre än så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
