Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
JORDEN
ningarna tillhöra likaledes de mest fruktansvärda
händelser, som historien har att förtälja.
De flytande massor, hvilka plötsligt välta sig utfor
bergen, härstamma icke alltid omedelbart ur själfva vulkanen.
En dylik lokal öfversvämning kan också föranledas genom
plötslig förtätning af stora ångmassor, hvilka bortgå ur
kratern och i väldiga regnskurar strömma utför
sluttningarna. Det var också tydligen en dylik öfversvämning, som
be-grafde staden Herkulanum vid foten af Vesuvius. Hos de
tropiska och tempererade zonernas höga snötäckta
vulkaner, liksom hos polarregionens alla eldsprutande berg
förklaras dessa vatten- och gyttjeströmmar af den snabba
smältningen af väldiga snö- och ismassor, med hvilka de
glödande lavorna och ännu heta askorna eller
ångutström-ningarna från den vulkaniska härden komma i beröring.
Sålunda störta på Island efter hvarje utbrott
fruktansvärda floder, som rycka bort med sig is, slagg och klippblock,
plötsligt ned i dalarna och tillintetgöra allt, som kommer i
deras väg. Dylika vulkaniska gyttjelaviner äro tilldagelser,
som öns invånare mest af allt frukta.
Andra icke mindre fruktansvärda floder ha sitt
ursprung däri att de väggar sönderslitas, hvilka omsluta en
sjö i en gammal kraterkittel, eller också däri att en spricka
uppstår, som öppnar sig för de i underjordiska hålor
samlade vattenmassorna.
Men vatten- och gyttjeutbrotten måste i många fall
också betraktas såsom omedelbara alster af de
underjordiska krafterna. De ha för sitt ursprung att tacka det vatten,
som inträngt i de vulkaniska svalgen och därpå frambryter,
blandadt med stenfragment, som det förvandlat till en
de-gartad massa. Volcan de Agna i raden vulkaner i
Mellanamerika inskränkte till år 1541 sin verksamhet till och med
uteslutande till vatten- och gyttje-eruptioner. Men detta
år sprängde berget hela spetsen af sin topp i luften och
ut-göt öfver slätterna vid sin fot och staden Guatemala en så
väldig, med grus och klippblock blandad vattenmassa, att
invånarne i istörsta hast måste fly och förlägga sina
bostäder till en annan ort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
