Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
.T0RDLN
Sicilien och i Kalabrien, genom hvilka omkring 100,000
människor omkommo. Jordbäfningen på ön Chios den 3
april 1880 förstörde af 17,000 hus 14,000 och bragte 3,540
människor om lifvet. Den senaste svåra jordbäfning, som
i november 1907 inträffade i Kalabrien, förstörde
därstädes flera byar och en hel stad, Catanizaro, och kostade flera
tusen människor lifvet. Vid jordbäfningarna 1880 och 1893
ledo städerna Agram och Laibach stor skada, 1883
hemsöktes ön Ischia och 1893 ön Zante af förödande jordskalf.
Mycket fördärfligt yttra sig också jordbäfningarnas
verkningar därigenom att de lösgöra jord- och klippmassor
från bergen, störta ned dem i dalarna, där de förstöra
orterna, hämma flodernas lopp och vålla öfversvämningar.
Djupa och breda klyftor kunna således ofta öppnas genom
jordbäfningarna från smala remnor till flera kilometer
långa gapande afgrunder. Dessa sluta sig delvis genast åter,
men krossa därvid allt, som försvunnit i deras svalg.
Stundom visa sig också klyftbildningarna och de me l
dem förbundna förkastningarna och horisontala
förskjutningarna af marken såsom orsaker till
jordbäfningarna. Dylika klyftor vålla nämligen, att aflagringarna på
grundbergets sluttningar glida ned, såsom 1783 vid en
jordbäfning i Kalabrien, där på detta sätt vidsträckta fält med
säd och fruktplanteringar glcdo ned 1 å 2 km.
Med upprifvande af klyftorna följa också stundom
våldsamma utbrott af vatten och gyttja i förening, hvilket
har sin grund däri att underjordiska vattenrika lager och
vattensamlingar undergå en stark sammantryckning och
spänning, till följd hvaraf de vid de däröfver befintliga
jordlagrens bristning med våld trängas upp i dagen, spruta högt
upp och kunna frambringa flacka, kraterartade käglor af
slam och gyttja.
Vanligen ledsagas jordbäfningarna af underjordiska
dunder, brak eller rassel.
Jordbäfningarnas utgångspunkt. Jordskakningen utgår
antingen från en enda underjordisk punkt eller från en i
djupet belägen stötlinje. I förra fallet kallas jordbäfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
