Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEN 135
700,000 jordbäfningar, däraf 300 ä 320 särdeles häftiga och
förödande och 50,000 svagare.
I allmänhet pläga på de egentliga häftiga och
förhärjande utbrotten följa efterdallringar med längre eller
kortare pauser, men alltjämt aftagande i styrka till dess att de
slutligen upphöra.
Jordbäfningar förekomma öfverraskande ofta. En
jord-bäfningsförteckning för 1875 omfattar 22,083 på norra
halfklotet, en annan för åren 1850—57 upptager 4,620
jord-skalf, af hvilka 701 kommo på Italien och Sicilien, 105 på
Frankrike, 77 på Pyreneiska halfön och 1,086 i Alperna.
Rikast på jordbäfningar är den sydamerikanska
västkusten. Dylika områden kallas kroniska
jordbäfningsom-råden, och till dem hör också Japan, där ensamt i Tokio
under de senaste 24 åren iakttagits 2,173 jordskalf. I
mellersta Amerika hemsökes republiken San Salvador så
beständigt af jordskalf, att denna trakt fått namn af ”gungan”.
Jordbäfningarnas utbredning. Den yta, öfver hvilken en
jordbäfning förmår utbreda sig med en styrka, som
omedelbart, d. v. s. utan tillhjälp af instrument, kan iakttagas, är
delvis utomordentligt stor. En jordbäfning vid Rhen 1846
omfattade 2,200 kv.-mil. Lissabons jordbäfning den 1 nov.
1755 vida mer än 10,000 kv.-mil.
Jordskalf på hafsbottnen. Verkan af jordskalf, hvilka
träffa hafsbottnen, visar sig i de stötar, skeppen erhålla ute
på öppna hafvet, äfvensom i de förändringar, hafvets nivå
plötsligt undergår vid kuster och öar, i det att hafvet drager
sig tillbaka, så att dess botten blottas och fartyg sättas på
grund, hamnar och hela hafsvikar torrläggas. Men därpå
störtar hafvet som ett berg af vatten mot stranden, stiger
10, 20 och flera meter öfver sin normala nivå och slungar
fartygen långt upp på land.
En dylik våg går stundom med en hastighet af 230 m.
i sekunden och gör sig kännbar på många tusen sjömils
af-stånd. För en af en underhafsjordbäfning framkallad
stört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
