- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
134

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

JORDEN

s. k. ”jordbäfningsöar”. Remnor i berggrunden kunna
försvaga eller helt hämma jordskalfvens fortplantning.

Om denna omständighet synas de gamla grekerna och
romarna icke varit okunniga. För att hämma jordskalfvens
fortplantning och skydda byggnader på af jordbäfningar
ofta hemsökta ställen använde de hålor, brunnar och
stenbrott. Staden Capua skall sålunda ha de talrika
springbrunnarna i sina trädgårdar att tacka för att den mer än någon
annan stad i dessa trakter förskonats från jordbäfningar.
Det påstås också att romarna, då de uppförde kapitolium,
med afsikt anlade flera brunnar för att försvaga verkningen
af jordskakningar. Likaså har man i Neapel uppfört stora
byggnader öfver vidsträckta håligheter, i vilka den
underjordiska rörelsens kraft uttömmes.

Medelhastigheten för en jordbäfnings fortplantning
uppskattas efter den tid, som förflutit mellan rörelsens
inträde på två aflägsna punkter. Enligt häröfver anställda
beräkningar kan denna medelhastighet utgöra från 260 till
560 meter, men även 1,500 till 5,000 och till och med från
3,000 och 6,700 till 13,300 meter i sekunden.

Jordbäfningarnas långvarighet och talrikhet. En
jordbäfnings långvarighet beror af huru många de hastigt på
hvarandra följande stötarna äro. Hvar och en af dessa
räcker blott en eller helt få sekunder, och de mest
förhärjande jordbäfningarna ha varit ett ögonblicks verk. Staden
Caracas i Venezuela förstördes sålunda 1882 på mindre än
20 sekunder, Lissabon inom 5 minuter, och den 16 aug.
1868 omkommo i Ecuador inom 15 minuter 70,000
människor genom jordbäfning.

I andra fall kunna hundratals jordstötar upprepas med
korta mellanrum, s. k. ”jordbäfningssvärmar”. I Honduras
räknade man sålunda 1856 icke mindre än 108 på en vecka,
i Lima 1796 däremot 451 på fem månader. På Havaji räckte
1868 en jordbäfning flera månader, af hvilka endast mars
räknade 2,000 stötar. Den stora jordbäfningen i det
nordgrekiska landskapet Fokis, som började den 31 juli 1870,
räckte 3% år, under hvilken tid man räknade omkring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free