Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFVET
155
befunnits vara störst i Stilla oceanen, där de uppgå till
4,080 eller 4,420 meter, minst åter Norra och Södra Ishafvet
hvilkas djup beräknas för det förra till 820—1,150 och på
det senare till 1,150—1,500 meter. Atlantiska oceanens
medeldjup är 3,760 till 4,060 meter, Indiska oceanens 3,650
till 3,860 meter. De öppna världshafvens medeldjup torde
sålunda i medeltal kunna beräknas till 3,670—4,000 meter.
För bihafven ställa sig de funna medeldjupen i det hela
betydligt mindre. Medeldjupet i Östersjön är sålunda blott
70—100 meter, i Nordsjön 90—110 meter, i Medelhafvet
1,310—1,430 meter. Persiska viken är mycket grund; dess
mcdeldjup uppgår nämligen icke till mer än 35—50 meter.
Större djup anträffas hos Stora oceanens bihaf, af
hvilka Kinesiska sjön har ett medeldjup af 140—190
meter, Japanska hafvet 950—1,100 och Beringhafvet 1,110—
1,160. Medeldjupet för samtliga bihaf torde sålunda kunna
beräknas till 1,100—1,220 meter.
Hafvens största djup. Ett jämförelsevis ringa
medeldjup hos ett haf utesluter emellertid icke, att detta på
enstaka ställen kan nå djup, som synas vidunderligt stora.
De största djup man hittills funnit ligga i Stilla hafvet,
i synnerhet dess västra del. Här har man med lodet
uppnått djup af 8,343 meter utanför den japanska kustlinjen,
och detta s. k. ”Tuscarora-djup”, efter expeditionsskeppet
med detta namn, ansågs ända till 1895 för det största.
Sedan dess anträffades af expeditionsskeppet
”Pen-guin” något öster om Nya Zeeland ett ställe där lodet visade
9,427 meter, och år 1900 pejlade det amerikanska fartyget
”Nero” mellan Ladronerna och Midwayöarna ett djup af
9,635 meter, hvilket fått namn af ”Neros graf”. Då man
besinnar, att jordens högsta bergspets Gaurisankar, når en
höjd af 8,840 meter, så öfverträffa de båda sistnämnda
djupen icke obetydligt denna höjd.
I Atlantiska hafvet ligger det djupaste ställe, man
funnit vid lödning, eller 8,341 meter, tätt under Antillerna,
och i Indiska oceanen, där man lodat 6,205 meter, tätt invid
Sundaöarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
