Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFVET
157
land utgör den 0,7 %, upp till Stockholm—Åbo något mera
än 0,6 %, och sjunker i dess norra del till 0,5 och därpå
hastigt till 0,1 % vid Haparanda.
Till följd af vattnets starka afdunstning har
Medel-hafvet och ännu mera Röda hafvets vatten en mycket stark
salthalt eller 3,7—3,9 % hos det förra och 4,0—4,1 %
hos det senare. Här lönar det sig också att vinna salt ur
haf svattnet, och mycket af det salt, som föres i marknaden
har också erhållits ur Medelhafvets vatten.
Hafsströmningarna äro af största betydelse och spela i
synnerhet i klimatiskt hänseende en viktig roll. Tillvaron
af hafsströmmar har man länge känt, och sjöfararna ha,
allt sedan färderna öfver oceanen började, ofta nog fått
erfara deras störande inflytande. Flytande kroppar drifva
ofta omkring på hafvet och kunna, såsom trädgrenar,
spillror och stammar, frukter eller växtdelar, delar af vrak eller
flöten till fiskenät, ofta bestämmas till sin härkomstort.
Därigenom kunna erhållas intressanta upplysningar
angående befintligheten af hafsströmningar mellan två orter.
Såsom exempel på huru långt dylika kroppar kunna
drifva må anföras, att man på Spetsbergen funnit frön af
en tropisk växt. Från fartyg utkastas ofta s. k. flaskpost,
bestående af en mycket väl korkad butelj, hvari instoppats
ett papper med upplysningar och uppgift på ort och tid
för utkastandet. De upptagas af fiskarbåtar eller af andra
fartyg eller af strandborna, om de flyta i land. I många
fall kan man bestämma huru länge flaskan drifvit och på
detta sätt erhålla upplysning om strömhastigheten.
Hufvu dströmningarna bilda hvirflar, hvilkas
vrid-ningsriktning på den mot ekvatorn vända sidan går från
öster till väster. Två sådana stora hvirflar finnas på norra
halfklotet i Stilla hafvet och i Atlanten, tre på södra
halfklotet, en i Stilla hafvet, en i Atlanten och en i Indiska
oceanen. Af dessa äro de båda hvirflarna i Stilla hafvet
de ansenligaste.
Allmänt bekant är den s. k. Golfströmmen, den
märkligaste af Atlantiska oceanens strömmar och en gren af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
