Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
HAFVET.
Som vindarna fortfarande bortföra sanden från
dynernas sjösida, blåsa densamma öfver dynkammarne och drifva
den inåt land, så rycka dynerna allestädes, där man icke
genom planteringar binder dem, oupphörligt allt längre
inåt land. Dynerna sägas då vandra.
På denna sin vandring begrafva de emellertid
byggnader och hela orter, hvilka, då dynerna vandra vidare, åter
framträda på deras andra sida. Sålunda ha dynerna i
Suf-folk i England under loppet af 100 år trängt 4 engelska mil
inåt land. Vandrande dyner på den pommerska kusten
rycka årligen 10—17 m. inåt land, dynerna vid Kurisches Haff
vandra omkring 6 m. om året inåt haffen och hota att
utfylla dennas nordöstra del. Likaledes skola de begrafva de
mellanliggande byarna, ett öde, som redan drabbat enskilda
orter, såsom byn Kunsen, hvilken numera emellertid åter
börjar dyka upp ur dynerna bakom den.
Bränningen. Hvarje kust befinner sig, så att säga, i
belägringstillstånd, men det oaktat finnas öfverallt
kustställen, hvilka företrädesvis lida af förstöring, jämte andra,
hvilkas förändringar hufvudsakligen föranledas af
tillsväm-ning. Bland de förstörande krafterna är bränningen i alla
händelser den mäktigaste. Huru stor dess kraft är, kan man
finna däraf att den från dammen vid Biarritz i sydvästra
Frankrike vid Biscayaviken förde bort ett klippblock av
34,000 kg. vikt en sträcka af 10—12 m. och ett annat block
om 43,000 kg. vid Barra-Head i England 11/2 m. På
fyrtornet vid Bell Rock utöfvar den ett tryck af 17,000 och på
Skerryvores fyrtorn i Skottland ett tryck af 30,500 kg. på
hvarje kvadratmeter. Naturligtvis växer bränningens kraft
med vindens styrka och uppnår sin höjdpunkt, då stormen
vinkelrätt träffar kusten, ty då förenar sig vågrörelsen med
vindriktningen. Af denna orsak erbjuda också de branta
västkusterna på högre breddgrader en bild af
sönderslitenhet och fullständig förstöring. Med likformig styrka rasar
bränningen mot de tropiska kusterna, alstrad dels af de
regelbundna passadvindarna, dels af hafsdyningen.
Bränningen utmärker sig icke blott för styrkan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
