- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
169

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFVET.

169

ning brukar man uttrycket strand, fast detta i regeln likväl
mest tillämpas på bredare, sandtäckta kuststräckningar.

Mellan haf och land inskjuter sig sålunda ett bälte, som,
fastän det tillhör fasta landet, likväl är underkastadt det
upprörda hafvets omgestaltande arbete. Dess gräns mot
haf-vet ligger där det ständiga vattentäcket vidtager, gränsen
inåt land däremot längre inåt än kustlinjen är belägen vid
högsta vattenstånd, alldenstund bränningen förmår slunga
stenmaterial längre upp på land än den själf når. I haf
med utpräglad ebb och flod täckes kustbältets yttersta bräm
regelbundet af flodvattnet och torrlägges åter vid ebb.

Dyner. Jämte hafvet inverka naturligtvis öfriga yttre
omgestaltande krafter på kustbildningen, såsom flodernas
deltabildningar och de af vinden hopade sandkullar på
stränderna, hvilka fått namn af dyner, men till hvilka
hafvet lämnar materialet. När hafvet vid ebbtiden sjunker
undan, drifves den blottade, i solen torkade ”flygsanden” inåt
land och hopar sig där i långdragna, snödrifveliknande
bankar.

De västjutska ”klitterna” äro sådana ofruktbara dyner,
som sträcka sig i ett milsvidt bälte öfver 300 km. utefter
hela Nordsjökusten med intill 314 meters höjd. För att
hindra dynbildningen planteras klitterna numera med
”mare-halm”, d. v. s. sandgräs, ett gräs med blågrå blad och långa
jordstänglar, hvilket binder sanden.

Af dylik kringyrande sand består också trakten kring
Skanör och Falsterbo i sydvästra Skåne, den s. k. ”Skanörs
ljung”. Liknande stranddyner eller dynkedjor förekomma i
Europa på kusterna af Preussen, Pommern,
Schleswig-Hol-stein, Ostfriesland, Holland, södra Frankrike och Norfolk.

Dynernas mot hafvet vända sluttning är, alldenstund
den framtvingas omedelbart af vindarna, flackare, mera
långsluttande, den motsatta sidan eller läsidan är brantare
och har en lutning af 30 till 33 graders vinkel. Växlingen i
h af svindens styrka åstadkommer, att flygsanden drifves till
olika afstånd från stranden, hvarigenom flera dynrader
uppstå bakom hvarandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free