Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFVET.
173
af hafvet årligen bortförda materialet till 10 millioner
kub.-m. Här sammanstörta också hastigt de undergräfda
kritklipporna, hvaremot den fasta kalkstenen på liguriska
kusten bildar öfverhängande väggar. Granit, gnejs, syenit,
basalt o. s. v. kunna länge trotsa bränningen, men äfven dessa
stenarter falla slutligen offer för densamma.
Ett lätt arbete ha däremot vågorna, där de skölja en
kustbrant, som uppbyggts af lösare material. Sålunda
intränger hafvet vid Holderness i Yorkshire, där den branta
kusten består af leror, på en sträcka af 58 km., årligen 2,3—3
m. inåt land. I den lättlösta kalkstenen gräva vågorna
djupa hålor, kamrar och gångar, förutsatt att taket är
tillräckligt fast för att icke instörta. I andra icke lösliga stenarter
synes uppkomsten af hålor vara förbunden med närvaron
af sprickor, hvilka småningom utvidgas af hafvet.
Omväxlingen af lager af olika beskaffenhet medför, att
kusten icke allestädes skrider tillbaka likformigt. Delar af
klippkuster, hvilka utmärka sig för synnerlig hårdhet, eller
redan förut genom bildandet af klyftor helt eller delvis
lösgjort sig från sin omgifning, förbli stående såsom öpelare
och antyda på detta sätt kustens forna utsträckning. De
branta västkusterna på högre breddgrader ledsagas sålunda
framför andra kuster af täta svärmar af dylika klippöar och
klippor. Men äfven dessa förposter undanröjas med tiden af
hafvet endast för att såsom blindskär bli så mycket
farligare för fartygen.
Stormfloder. Äfven flacka kuster hemfalla åt
förstöringen till följd af hafvets gnagande verksamhet, såsom tyska
och engelska Nordsjökustens historia tillräckligt visar. Här
verkar dock icke bränningen oaflåtligt förstörande som på
klippkusterna, utan endast vid stark och ihållande storm, då
hafvet öfversvämmar stora områden, men då också med
alldeles utomordentlig våldsamhet.
Lärorik i detta hänseende är Zuidersees historia.
Ungefär 3/4 af denna vik voro på romarnes tid ännu land. ’Dess
södra del bildade den stora insjön Flevo, som genomflöts af
en af Rhens armar. Från 4 :de åThundradet af vår
tidräk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
