Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
HAFVET.
ning börjar förstörelseverket, som i synnerhet befordrades
genom öfversvämningar vid nordöstliga stormar. I slutet af
7 :de århundradet voro Ter Schelling och Ameland redan
öar. År 1710 slukades allt landet mellan Texel, Medemblick
och Stavoren af hafvet med undantag af öåterstoderna. År
1237 utvidgades sjön Flevo betydligt genom
öfversvämningar, och 1395 föll slutligen också det smala näset mellan
Medemblik och Stavoren, och den nordliga hafsviken
förenade sig med den södra insjön. Man beräknar förlusten af
land sedan Julius Cæsars tid till minst 5,813 kvkm., hvaraf
3,635 åter afvunnits hafvet med tillhjälp af fördämningar.
År 1218 skapade en storm Jahdebukten, och till julen
1277 låg i stället för den nuvarande hafsviken Dollart det
fruktbara Reiderland. Byn på ön Wangeroog förstördes i
december 1854 af stormflödena, och såväl kyrktorn som
fyrtorn sköljas numer af floden. Genom den stora stormfloden
natten mellan den 11 och 12 oktober 1634 bortsopades på
den flacka frisiska Nordstrand alla dammar och förlorade
(>,408 människor lifvet, hvarpå endast tre små öar återstodo.
På samma sätt har den engelska nordsjökusten lidit. På
det ställe, där en gång orterna Antburn, Hartburn och Hyde
stodo, utbreda sig numera strandreflar.
Tidvattnets verkningar. På kusterna framkallar
slutligen äfven tidvattnet alternerande strömningar, som ernå en
betydande storlek mellan öar, i kanaler, trattformiga
kustinskärningar och flodmynningar. Som flodvågorna äro
många tusen gånger längre än vattnet är djupt, så röra sig
vattenpartiklarna nästan liktidigt och med samma styrka från
ytan till botten fram och tillbaka. Den gnagande kraften
hos vattnet är fördenskull högst betydlig och verksam äfven
på hafsbottnen.
I Fundy bays sydarm finnes undantagsvis klippbotten
på mer än 200 meters djup; här hindrar det genom
sam-manträngning i sundet förstärkta tidvattnet hvarje
sedi-mentaflagring. Ingenstädes erhåller flodvågen en sådan
kraft som i Fundy bay; mellan Sackville och Gröna bukten
har näset minskats till endast 20 km. bredd, och det kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
