Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFVET.
175
icke råda något tvifvel om, att härstädes arbetas på Nya
Skottlands af skilj ande från det nordamerikanska fastlandet.
Inför dylika iakttagelser kan man svårligen afvisa den
tanken, att England en gång på samma sätt blifvit en ö.
Undersökningar, som anställts med anledning af företaget
att bygga en tunnel under kanalen, ha visat, att lagren
kring Dovre på engelska och Calais på franska kusten
befinna sig i orubbat sammanhang.
Hafvets nybildningar- På kusterna går emellertid
nybildningen hand i hand med förstöringen. Genom vågornas
försorg ske aflagringar såväl på själfva stranden som på
Li af sbottnen, hvilka sistnämnda genom påfyllningar
slutligen nå upp öfver hafsytan. Ofta uppträda båda sorternas
aflagring i sällskap, d. v. s. först växer nytt land upp ur
hafvet och därpå höjer det sig genom sediment, som aflagras
af vågorna.
En viktig roll vid bildningen af nytt land spelar
växtligheten. På den friesiska kusten höjas de vid lågt vatten
torra grunden, de s. k. vatten, mellan öarna och fastlandet
vid hvarje ny flod något litet genom ditförda
gyttjepartik-lar. Mellan växterna, som slå rot härstädes, kvarstannar
alltid litet mer gyttja, tills dess att slutligen den vanliga
floden icke mer förmår öfversvämma ytan. Nya gräs och
örter höja och befästa alltmera marken, hvilken redan
användes till bete, s. k. kelter till dess att den fullständigt
skyddas för hafvet och såsom polder lämnar ett fruktbart
åkerland.
I ännu högre grad verka mangroveträden med sina vidt
omkring utspända rotflätningar såsom slam- och
sandfånga-re; de äro landets verkliga pionjärer i striden mot hafvet.
Man finner dem öfverallt vid tropiska stränder, där marken
är rik på lera och bränningen icke alltför häftig.
Af ändå större betydelse är kustströmningens förmåga
att flytta förstöringsprodukter från den ena kustdelen till
den andra ofta till långt aflägsna ställen. Då strömningens
transportkraft härvid sjunker under det mått, som betingas
af dess börda, eller strömningen möter en motsatt
ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
