Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet på kontinenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTNET PÄ KONTINENTERNA.
177
samfärdseln, har också mestadels kulturens vagga stått. Man
besinne blott hvad Eufrat och Tigris haft att betyda för
assyrier och babylonier, Nilen för egyptierna, Ganges för
indierna och i Europa Rhen och Donau för de germanska
folken.
Isens utbredning på fastlandet. Vintertiden faller på
trakter, som icke ligga alltför nära ekvatorn, nederbörden i
fast form såsom snö. Omedelbart efter ett snöfall är snön
mycket lös och lucker, enär den innesluter en mycket stor
mängd luft, stundom ända till 11 gånger så mycket som den
egentliga snömassan. Därigenom minskas snötäckets
värmeledningsförmåga till ett minimum, hvilket är af största
betydelse för den under vintern slumrande vegetationen. Denna
skyddas nämligen på delta sätt för alt alltför starkt afkylas,
hvilket skulle döda den. Af samma skäl kan också en
människa, som råkar bli insnöad, skyddas från att frysa ihjäl, oro
hon täckes af snön.
Organismer kunna lefve äfven i snön, såsom fallet är med
de små alger, hvilka genom sina mossor färga snön röd eller
grön. Denna ”röda” eller ”gröna snö” förekommer dock
endast i trakter, där snön förblir liggande hela året om.
Huru länge snötäcket ligger kvar, beror af
väderleksförhållandena. Denna tid kan fördenskull under olika år och
under olika perioder vara af mycket olika längd.
Snögränsen. Den i början lösa snön förvandlas snart
genom att upptöa och därpå åter tillfrysa till en kornig snö.
som fått namn af firn. Detta slags snö spelar emellertid en
större roll endast på sådana ställen, där den förblir liggande
hela året om, d. v. s. ofvanför den s. k. snögränsen.
Den höjd, vid hvilken snögränsen ligger, beror icke blott
af temperaturen, utan i hög grad äfven af mängden af
nederbörd, i synnerhet af den mängd snö, som faller på trakten.
Den torra sidan af ett berg har fördenskull en mycket högre
snögräns än den sida, som mottager fuktigheten ur luften. Så
t ex. ligger snögränsen på norra sidan af Himalaja på en höjd
Naturen och människan. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
