- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
178

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet på kontinenterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

VATTNET PÅ KONTINENTERNA.

af 5,670 m., på bergsträckans södra sidan åter på 4,930 m. I
norra delen af Kaukasus, där den torra vinden från steppen
blåser, ligger snögränsen 300—450 m. högre än i den södra
delen. Vid Magalhaes’ sund, där nederbörden är särdeles
ymnig, sänker sig snögränsen till blott 800 m. öfver hafvet.

Snögränsen betecknas på det sättet att vid densamma
vintertiden lika mycket snö faller som under sommaren
smälter bort. Följaktligen når snögränsen ingenstädes på jorden
ända ned till hafsspegeln. Den lägsta kända snögräns är på
Kerguelenöarna, där den går ned till 300 m., den högsta i
Anderna ofvanför Atacamaöknen, där den börjar först på en
höjd af 6,000 m., och i Karakorum i Tibet, där den är 5,910 m.
I Sibirien, som har ett mycket torrt klimat, ligger snögränsen
också ovanligt högt, trots kölden. I Alperna växlar den
mellan 2,500 m. och 2,900 m., i Norges fjäll mellan 1,360 i västra
och 1,630 i östra Norge.

Glaciärer. Om snön icke på ett eller annat sätt aflägsnas
från området ofvanför snögränsen, så packa allt mera snö och
firn ihop sig, till dess att massan under inverkan af det ökade
trycket smälter samman och bildar en s. k. glaciär. Glaciärer,
gletscher, såsom de kallas i Tyskland, jöklar på Island, bræer
i Norge, finnas också på alla trakter, som ligga ofvanför
snögränsen. Starkast utvecklade äro de, där stora landssträckor
utbreda sig ofvanför snögränsen och där de sålunda kunna
bilda sammanhängande s. k. inlandsis som på Grönland och
Spetsbergen. Några ispartier i Skandinavien påminna äfven
något om inlandsis, t. ex. Justedalsbræen i västra Norge.

Om marken är starkt utskuren och månggestaltad med
klyftor mellan höga klippväggar såsom i Alperna,
sammanträngas firnmassorna i trånga dalar och utöfva då ett alldeles
oerhördt tryck. Under sådana omständigheter bildas också
långa glaciärtungor, som räcka långt nedanför snögränsen.
Glaciärer finnas för öfrigt lika väl som i jordens nordliga
delar äfven under ekvatorn eller dess närhet, såsom i Anderna
och på Kilimandscharo i det inre Afrika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free