Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet på kontinenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
VATTNET PÅ KONTINENTERNA.
med skäl i bergstrakter så fruktade snö- eller isskredena eller
lavinerna. De förekomma såväl vinter- som sommartiden. Till
den förra årstiden höra sålunda de fruktansvärda
stoftlavinerna, hvilka äro, så alt säga, den våldsammaste formen af
snöstormar.
Antingen fattar stormen, som brusar kring
bergstopparna, stora massor af den fina, kort förut fallna snön, som den
hvirflar upp och låter nedfalla som ett ogenomträngligt
stoftmoln på ställen, där vindens bärkraft plötsligt brytes, eller
också sättes nyfallen snö, som ligger på det glatta underlaget
af gammal, på ytan nedisad snö, af en vindstöt i glidning och
växer genom allt större hopade massor i vikt, tryck och
rörelsehastighet samt rutschar sålunda utför en bergvägg.
På några sekunder höljer den nedstörtande snömassan
hela nejden, hus, människor, kreatur så fullständigt, att de i
många fall ligga djupt begrafna och endast den
skyndsammaste hjälp förmår bringa räddning. Den samman tryckning af
luften, som vållas af snömassornas hastiga nedstörtande, är
därjämte så våldsam, att endast genom lufttrycket stora
klippblock, hus, kreatursstall, kort sagdt, föremål af alla slag, som
icke ens nås af lavinen, skjutas åt sidan, slungas upp i luften
eller bäras genom luften öfver afgrunder.
Ett annat slags laviner äro slag- eller grundlavincrna,
hvilka förekomma på våren. Dessas material bildas icke af
den fina, tunna snö, som kringkastas af vindarna, utan af
gammal snö, som öfver vintern legal på sluttningarna,
förtätats och sålunda antagil en långt mera kompakt form.
Dessa laviner sättas icke i rörelse af vinden, utan i stället
föbberedes deras fall af de ”ljumma” fläktarna af den
inträdande värmen. Denna genomtränger de små håligheterna i
de ofantliga snöfälten, löser de små kristaller, hvilka vila
närmast på gräsvallen eller klippan, till flytande vatten,
hvarigenom underlaget blir slipprigt, massan lossnar och glider, allt
efter den mer eller mindre branta sluttningen, för hvarje
sekund allt hastigare nedåt. Allt, som finnes i dess väg,
invecklas i den fallande massan och föres ned i dalen. Nere i denna
har våren redan för längesedan inträdt; i det varma solskenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
