Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet på kontinenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
VATTNET PÅ KONTINENTERNA.
Egendomligt nog innehålla likväl några dylika sjöar rent
sötvatten, såsom sjön Tsad i mellersta Afrika, hvilket
naturligtvis endast kan bero därpå, att tillflödena äro mycket
saltfattiga eller också medföra sådana salter: järn- och kalksalter,
hvilka snart upptagas af organismer. Mot ytan aftager
vattnets salthalt, så att i synnerhet vintertiden det öfre
vattenlagret är jämförelsevis sött. Detta beror på tillflöde af sött
flod- och källvatten och af regnvatten, som vintertiden
af-dunstar långsamt.
Saltsjöarna ha delvis en mycket stor ekonomisk
betydelse, alldenstund man ur dem erhåller nyttiga salter. Sålunda
lämnar Eltonsjön på den sydryska steppen årligen 100,000 ton
koksalt, dess grannsjöar 150,000 ton. De vanligaste salter, som
erhållas ur sådana sjöar, äro koksalt, soda, svafvelsyradt
nation, magnesiasalter, gips och på sina ställen borax. I
Karabu-gasviken af Kaspiska hafvet, 439,418 kvkm., erhållas årligen
350,000 ton salt, och Döda hafvet 1,595 kvkm., har en
salthalt af 25 %. Den stora Aralsjön, 69,685 kvkm., innehåller
endast 1,5 % salt. I Mindre Asien finnas flera mindre sjöar,
ur hvilka salt vinnes. Mycket salthaltiga äro de armeniska
sjöarna Urmiak och Van, af hvilka den förra har ändå saltare
vatten än till och med Döda hafvet. Vid Suezkanalen ligga
några saltsjöar och på gränsen mellan Tunisien och Algeriet
de s. k. ”schotts”. Saltsjöar äro äfven de i södra Afrika, i
Kaplandet och Rhodesia massvis förekommande ”brakpans”
och ”zoutpans”. Stora saltvattensssamlingar finnas äfven i
Nordamerika, af hvilka Great Salt-Lake, 4,691 kvkm., är den
mest bekanta och innehåller 22 % koksalt förutom andra
salter. Flera sjöar i Kalifornien lämna borax liksom äfven
sjöarna vid Gopiapö i Chile.
Dessa saltsjöar ha sin särskilda betydelse därigenom att i
dem saltlager afsätta sig motsvarande de saltlager, hvilka t. ex.
i Stassfurt och Wieliczka af satt sig under geologiska tider och
numer i stor utsträckning brytas för industriens räkning.
Träsk och mossar. Mycket grunda och af växter fyllda
sjöar äro stadda på väg att bli träsk eller moras. Vattnet behöfver
icke helt stagnera i dessa vattensamlingar, utan kan
cirku
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
