Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
VATTNET I ATMOSFÄREN.
moln täcka hela himmelen med ett likformigt grått lager, säger
man, att vädret är mulet.
Den frågan ligger nära till hands, hvarför molnen, som
ju bestå af små vattenkulor eller isnålar, förbli sväfvande i
luften och icke småningom sjunka till jorden? Detta deras
sväfvande betingas till en del af den uppstigande luftström,
som molnen ha att tacka för sin uppkomst; till en del är detta
deras sväfvande endast skenbart, enär molnen aldrig äro något
färdigt, och i den mån de sjunka, oftast åter upplösas till
osynlig vattengas i de varmare luftlagren.
Molnbetäckningen och temperaturen. Himlens
molnbetäckning utöfvar på luftens temperatur ett utomordentligt
stort inflytande, enär den hindrar värmestrålningen och likaså
försvagar solbelysningen. Vintertiden sänkes temperaturen vid
alldeles klar himmel, men stegras däremot vid molnig himmel;
om sommaren förhåller det sig tvärtom. Molnbildningen
betingas af den uppstigande luftströmmen och befordras i
synnerhet af fuktig luft. Fördenskull skall molnbildningen vara
störst, där luften är fuktig och har benägenhet att stiga uppåt,
såsom fallet är öfver hafven. På områden med högt lufttryck,
hvarest luften i allmänhet har en nedstigande rörelse, är
däremot molnbildningen i regeln ringa.
Regn och snö. Då vattengasens förtätning försiggår
hastigt i de öfre luftlagren, bildas regn eller snö, i det att vid
en temperatur öfver 0’ uppstå vattendroppar, vid en temperatur
under 0° däremot iskristaller. Regndroppar och snöflingor falla
till jorden till följd af sin egen tyngd. Båda dessa former
sammanfattas under namn af nederbörd i inskränktare
bemärkelse. Isbark och hagel äro jämförelsevis mera sällsynta
former af nederbörd, af hvilka den sistnämnda merendels står
i förbindelse med elektriska företeelser.
Föroreningar i regnvattnet, salpeter- och svafvelsyra.
Fordom hyste man den åsikten, att det vatten, som bildas i
den fria atmosfären och i form af regn eller snö, kommer till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
