Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTNET I ATMOSFÄREN. 229
att kvicksilfret icke tömmes,, utan kvarstår i röret till 760
millimeters höjd. Denna kvicksilfverpelare inuti röret måste
fördenskull betraktas såsom motvikt mot det atmosfäriska luft
trycket.
Atmosfären utöfvar ett väldigt tryck. Då detta vid
hafs-ytan, där det är starkast, håller en kvicksilfverpelare af ungefär
760 millimeters höjd i jämvikt, så kan man däraf beräkna
luftens tryck. Vid 1 kvadratcentimeters grundyta innehåller
kvicksilfverpelaren 76 kubikcentimeter kvicksilfver; då 1 kub.-cm.
af denna metall väger 13,6 gram, så trycker kvicksilfverpelaren
på sin grundyta med 76 x 13,6 gram = 1,03 kg.
Men med samma vikt trycker atmosfären på hvarje kv.-cm.
af icke blott vågrät jämn yta, utan i likhet med alla elastiska
vätskor till följd af sin spänning äfven åt alla sidor. Men
just härigenom kan lufttrycket, som skulle krossa allt, om det
vore ensidigt, uthärdas. Endast sådana lufttomma kroppar,
som icke ha mycket starka väggar, lida af detsamma och kunna
till och med krossas. Det tryck atmosfären utöfvar på en
full-växt människa af medelstorlek är icke mindre än 14,000 till
15,000 kg., men detta tryck upphäfves för känslan därigenom
att det verkar samtidigt i alla riktningar på våra väfnader.
Det stora lufttrycket förmår icke heller sammanpressa
människokroppen, ty benstommen förmår uthärda ett ännu starkare
tryck, och kroppens kärl och hålor innehålla till en del luft
af samma täthet som den yttre luften, hvarför de icke kunna
sammanpressas mera af lufttrycket, till en del åter vätskor,
som i och för sig äro tätare än luften. Men äfven de fina
hinnor och väfnader, som bilda de olika kärlens väggar, taga
icke skada af det starka trycket; de kunna nämligen icke
brista, enär trycket verkar likformigt från båda sidor, och till
att krossa hinnorna är trycket icke tillräckligt starkt, enär här
endast är fråga om mycket små kärl och således endast det
tryck, som verkar på deras lilla yta, kommer i betraktande.
Lufttrycket på 1 kvadratmillimeter utgör t. ex. endast 10 gram.
Minskas det yttre lufttrycket på artificiellt sätt, så visar
sig snart, huru kraftigt mottrycket inifrån utåt är. Sätter man ett
djur, t. ex. en groda, under en gasklocka och förtunnar luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>