Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTNET I ATMOSFÄREN.
235
östliga vindar med klar, torr och isande kall luft. Stundom
omsluter det mellersta Europa, hvilket, under inflytande af
den utstrålning af värme, som gynnas af klar, torr och stilla
luft, afkyles hastigt och starkt: — s. k. »strålningsvinter»;
eller ock förskjutes det till sydöstra Europa och Alperna, så
att luften från oceanen strömmar öfver Europa, intränger långt
in i kontinenten och allestädes frambringar mild t, fuktigt väder.
Men äfven det atlantiska minimum utbreder sig icke sällan
åt norr och nordost till England eller Frankrike, hvarpå fuktig,
kall väderlek inträder, sådan denna ofta plägar förekomma på
våren och sommaren. Om detta höga lufttryck sträcker sig
öfver till våra trakter, är väderleken lugn och klar, vintertiden
kall och sommartiden varm.
Vinterkölden och barometermaxima. De barometriska
maxima äro ständiga följeslagare åt sträng vinterköld, hvarvid
dock när- eller frånvaron af ett snötäcke är af stor betydelse.
Stora snöfall föregingo de minnesvärda köldepokerna 1788—89
och 1829—30, och den mycket stränga vintern 1879—80
inleddes af en snöstorm, som täckte hela mellersta Europa tjockt
med snö. Däremot uppträdde äfven under vintern 1881—82
i mellersta Europa upprepade långvariga barometriska maxima,
men ytterligheter af särdeles stark köld förekommo icke, just
därför att ett snötäcke saknades.
Köldbakslagen. Af den varmare årstidens
väderleksföre-teelser har man af gammalt fäst uppmärksamheten vid de
köldbakslag, som pläga förekomma i maj och som bli mycket
fördärfiiga för fruktträdens och vinstockens blommor, om de
inträffa mellan den 10 och 20 maj. Enligt folkmeningen
infalla maj frosterna i södra Tyskland vanligen frän den 12 till
den 14 maj på de tre helgonen Pankratius’, Servatius’ och
Bonifacius’ dagar, hvarför man kallar dem de »stränga herrarne»
eller de »tre ismännen».
De fruktas emellertid icke allenast i Tyskland, utan äfven
i Ungern, Frankrike, kort sagdt, i hela Europa till södra foten
af Alperna, och i Sverige, där vegetationen ofta lider mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
