Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
VATTNET I ATMOSFÄREN.
af köldåterfall, talar man om »järnnätter». Köldåterfallen i
maj visa sig omkring den 11 maj mestadels i Sverige, i
Östersjöområdet och i östra Tyskland. Fullständigt upphör all
fruktan för nattfroster på Urbanusdagen, den 25 maj, hvarför
ett ordspråk också säger, att »S:t Urbanus plägar hämta sin
mor från kakelugnen».
De ofvan kännetecknade temperaturförhållandena äro
emellertid ungefär desamma under hela våren och alls icke
uteslutande utmärkande för ismännens dagar. Hvad som däremot är
utmärkande för dem är, att vid slutet af den första tredjedelen af
maj alla fruktträden i mellersta Europa blomma och att alla träd
äfvensom vinstocken stå i sin späda löfskruds första fägring,
hvarför också alla dessa växter vid denna tid äro som mest
känsliga för en sänkning af temperaturen. Uppträda återfall af
köld i slutet af april, befinna sig bladen ännu i knopp, och
knopparnas höljen skydda dem mot frosten, men kommer
köldåterfallet först mot slutet af maj, så äro alla knoppar och
blad för det mesta motståndskraftigare, och dessutom är
normaltemperaturen då redan så hög, att termometern icke mera
går ned till 0°. Endast i midten af maj sammanträffar
växtlighetens ömtålighet och möjligheten af temperaturens
sjunkande till fryspunkten, och härpå beror ismännens dåliga rykte.
Väderleksförutsägelser äro i allmänhet i hög grad
vanskliga. Ännu har man i kännedomen om de förhållanden, som
föranleda hvad man i allmänt tal kallar fult eller vacker väder
icke hunnit längre än att man på sin höjd för en eller ett par
dagar med någorlunda säkerhet kan förutsäga hurudan
väderleken skall bli. Naturligtvis måste man alltid i främsta rummet
rådfråga barometern, hvars stigande och fallande, såsom vi sett,
står i omedelbåf förbindelse med förändringarna i luftlagret,
värme, vind b. s. v. Regnar det i södra England och i
norra Frankrike, så inträder regnväder äfven hos oss, i
synnerhet om barometern faller under en längre tid. Faller
barometern långsamt, utan att regn inträder, så kan regnet
däremot väntas, då barometern åter stiger. Då underrättas vi af
himlens utseende om den väderlek vi kunna vänta, Cirrus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
