Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
VATTNET I ATMOSFÄREN.
Dimma, som stiger och företrädesvis lägrar sig i höjden,
höljande kyrktorn och bergspetsar, antyder mulet, ovänligt
väder, sjunkande dimma angifver en klar dag. Riklig dagg
under sommaren och på hösten låter merendels sluta till en
vacker dag. Kornblixtar anses öfvervägande båda vackert
väder.
Många djur äga otvifvelaktigt en instinktiv aning om den
kommande väderleken. Det är allmänt bekant, att de lodrätt
uppstigande pelare, som bildas af spelande myggsvärmar,
förkunna vackert väder; om däremot insekterna hålla sig nära
marken, och svalorna, som jaga dem, fördenskull flyga mycket
lågt, kommer snart regn. Äfven ömtåliga människor känna,
då omslag i väderleken tillstundar; i synnerhet är detta fallet
med nervösa, giktbrutna, amputerade o. s. v.
Vindarna. Lufttryckets olikhet rubbar jämn vikten i
atmosfären och framkallar rörelser, hvilka hufvudsakligen försiggå
i horisontal riktning och som man kallar vindar. Det finnes
visserligen äfven upp- och nedstigande strömningar i
atmosfären, men dessa äro dels långsammare än de horisontala, dels
äfven svårare att iakttaga och inbegripas fördenskull icke
under namn af vind.
Fullständig hvila i luften råder mycket sällan och endast
på mycket begränsade områden. Blott sällan stiger röken från
en skorsten alldeles rakt upp i höjden, blott sällan kunna vi
iakttaga, att bladen hos den för sin oro bekanta darrpoppeln
icke röra sig. Äfven hafvets yta går i ständiga vågor till följd
af luftrörelsen, och blott sällan visar den sig så lugn, att man
kan tala om en verklig hafsspegel.
Hos vinden har man framför allt att gifva akt på dess
riktning och dess hastighet eller styrka. Vindens riktning
be-té^knas allmänt efter det väderstreck, från hvilket den blåser,
och för att iakttaga dess riktning betjänar man sig merendels
af vindflöjeln, som redan var bekant i forntiden.
Ett mått för luftrörelsens storlek lämnar luftens hastighet
och vindens styrka eller vindens tryck. Den förra eller
hastigheten utrönes med tillhjälp af den s. k. anemometem eller
vind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
