Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
VATTNET 1 ATMOSFÄREN.
iakttaga häftiga vindar, fastän i dalen fullständigt lugn råder.
Huru ofta se vi icke molnen draga fram öfver våra hufvuden
med större eller mindre hastighet, medan vi icke spåra en
fläkt vid jordytan. Luftseglarnes färder tillryggaläggas
vanligen med en hastighet, som motsvarar styrkan af en storm
och kan uppgå till 62 m. i sekunden och till och med
där-utöfver. Trots den stora hastighet, med hvilken luftseglaren
bortföres kan han likväl bestämma vindens riktning endast
därigenom att han iakttager den skenbara rörelsen hos
föremålen på jordytan, enär hans ballong fullständigt delar luftens
rörelse. I nattens mörker förmår han däremot icke angifva
den riktning, i hvilken ballongen drifver, d. v. s. vinden
blåser.
Vindarnas uppkomst. Den omedelbaraste anledningen
till alla rubbningar i atmosfären, hvilka gifva upphof till vind,
äro de olikheter i lufttrycket, som angifvas af barometern.
Men dessa olikheter härröra åter däraf att jämnvikten i luftens
värme på något sätt rubbats. »Utan temperaturolikheter skulle
evig ro härska i hela atmosfären».
Temperaturolikheterna ensamma föranleda dock icke olika
lufttryck, utan härtill medverkar äfven den mängd vattengas,
som luften innehåller. Vattengasen i luften verkar nämligen
omedelbart på lufttrycket, alldenstund den är lättare än en
lika mängd luft, och medelbart, därför att värmen i fuktig
atmosfär aftager långsammare med höjden än i torr, hvarigenom
hela luftmassans medeltemperatur höjes.
Om sålunda två angränsande luftpelare uppvärmas olika,
utvidgas den varma luftpelaren och dess yta höjer sig öfver
den kallare luftpelarens. Genast börjar luften flyta från den
högre pelaren till den lägre för att åter bringa bådas ytor i
jämnhöjd. Genom denna strömning mister den varmare pelaren
luft, hvaremot mera luft hopas i den kallare pelaren. Den
omedelbara följden häraf är, att lufttrycket sjunker vid den
varmare, men stiger vid den kalla pelarens bas; hvarigenom
åter en underströmning framkallas, som återför luftöfverskottet i
den kallare pelaren till den varmare. Detta visar icke allenast,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
